Fru talman! Jag är ledsen, Karin Pilsäter, att behöva säga att jag tycker att det är tråkigt när en person som jag har så väldigt stor respekt för som Karin Pilsäter vantolkar ett yttrande jag gjorde. Jag sade: Fler vuxna i skolan!
Och det är medvetet valt därför att det handlar inte bara om lärare utan också om vaktmästare. Sedan berättade jag med glädje om vad vaktmästaren i min skola betydde för atmosfären i den skolan när jag var barn. Så säger Karin Pilsäter: Det är inte fler vaktmästare som löser problemet.
Det var ett medvetet missförstånd, Karin Pilsäter. Det var en misstolkning, för att inte använda starkare ord. Jag tror på att det ska vara fler vuxna i skolan.
Det är inte sant att det bara går nedåt och nedåt. Mina barnbarn kan mycket mer än vad jag själv kunde när jag var 12, 13, 14 och 15 år. De kan mycket mer. De är mer vidsynta. De har mindre fördomar. De vet mer om världen. De läser mer. De kan mer. Det är inte så att det bara går nedåt, men vi har problem. Låt oss se problemen i ögonen och göra något åt det! Det är det vi försöker göra, och mitt svar på problemen i skolan var: Fler vuxna! Jag menar allvar med det. Vi har visat att vi menar allvar. Gunnar Sträng sade: Först ska vi ha in pengarna, sedan ska vi bestämma vad vi ska använda dem till.
Vi såg till att pengarna kom in. Sedan gav vi statsbidrag till kommunerna om de anställde fler vuxna i skolan. Det var bra.
Det där att hänga i kjolarna var lite föraktfullt. Jag har inte hängt någon i kjolarna mer än min mamma, men då var jag liten.