Herr talman! Det är klart att vi har blivit hårdare
under senare år när det gäller tobaken. För 10-15 år
sedan var det inte många av oss som visste att
rökningen var något större problem. Vi vet ju hur
vi satt och blossade och hur mammor ammade barn
och rökte. Ju mer upplysta vi har blivit och ju mer vi
har provat har vi sett att det är farligt med rökning.
Vi kan säga att det är det senaste året som vi har
skrikit efter lagstiftning, eftersom vi menar att det
i första hand är med information som man skall nå
fram till människorna. Som alla vet, har vi lyckats
ganska bra med att få äldre människor att sluta
röka, men bland ungdomarna ökar gruppen av
rökare -- Jerzy Einhorn nämnde sextonåriga
lågutbildade flickor. Detta är ju ett stort problem.
Skulle det vara så att reklamen inte har effekt,
varför slänger man då ut hundratals miljoner på
reklam? De som gör det vill att folk skall börja
röka, det är helt självklart.
Åtminstone vi som sitter i socialutskottet, som har
hand om folkhälsan och som ser problemen, måste
ta till oss vad vi har fått erfara. Många av oss har
varit på lungkliniker och sett hur det ser ut,
människor som över huvud taget inte kan andas. Vi
har själva fått andas genom sugrör för att förstå hur
astmatiker far illa av rökningen. Det finns
ungdomar som aldrig kan gå ut på ett diskotek eller
ett kafé för att de är allergiska mot rökning. Sådana
människor måste vi ta hand om, de svagaste i
samhället.
Sten Svensson sade att vi inte skulle kunna fatta
beslut därför att vi inte kan tala om precis hur
lagstiftning och regler ser ut. Då kom jag på att här
satt man för ett par år sedan och röstade för att vi
skulle söka inträde i EG. Jag visste då inte vad hela
regelsystemet där innebar, men nu får vi väl se det.
Så inte behöver vi kunna detaljerna för att ha en
åsikt och ställa krav på regeringen.
Vi ställer inte krav på regeringen för att vara stygga
mot den, men vi sitter inte heller här för att hålla
den under armarna om den inte gör ett gott arbete.