Herr talman! Jag skulle först vilja konstatera att
budgeten är det instrument som används för att ge-
nomföra politikens inriktning. Det är inte bara en
kameral fråga, utan det handlar om politikens inrikt-
ning. Jag uppfattar finansutskottets företrädare Len-
nart Hedquist som om tyngdpunkten ska läggas på
redovisning, uppföljning och kontroll. Jag har ingen-
ting emot att man sysslar med det också. Det är an-
geläget. Jag står bakom utskottsförslaget i det avse-
endet. Men ibland tenderar det att handla mer om att
kontrollera besluten än att koncentrera sig på beslu-
tens innehåll. Det kommer vi att få lov att diskutera
under åren framöver.
Min fråga till Lennart Hedquist blir varför det är
så bra att slopa den fasthet som vårbudgeten hittills
har medfört och förlägga arbetet till hösten. Man kan
stödja sig på olika uttalanden. Lennart Hedquist har i
olika sammanhang ansett att Riksbanken är bland de
klokare institutioner som vi har i landet. Dessutom
uppfyller Riksbanken höga krav på oberoende.
Riksbanken säger i sitt remissyttrande föjande:
"Riksbanken ställer sig dock mera tveksam till för-
slaget att även ram- och takbesluten skall förläggas
till hösten. Anledningen till detta är bl.a. att riksda-
gens takbeslut är en viktig utgångspunkt för regering-
ens budgetarbete. Riksbanken ser en risk i att en sena-
reläggning av takbeslutet kan leda till att regeringens
budgetarbete blir alltför styrt av de underifrån kom-
mande anspråken på budgetutrymme." Det är min ena
fråga, hur Lennart Hedquist kommenterar det.
Den andra frågan är följande. I besluten ingår
också ramar för den kommunala ekonomin. Hur
kommer det att fungera i det av Lennart Hedquist så
varmt omhuldade systemet?