Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Socialutskottets betänkande behand-

lar utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg. Betänkandet utgår från budgeten, som är ett

samarbete mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet

och Miljöpartiet. I betänkandet behandlas också en

rad motioner från den allmänna motionstiden. Jag ska

återkomma till några av dem.

Fru talman! Flera rapporter visar att klassklyftor-

na växer. Rapporterna redovisar utvecklingen fram

till 1998, en period som i stort kännetecknas av be-

sparingar och nedskärningar i offentlig sektor. I dag

ökar tillväxten. Det är då den sittande majoritetens

uppgift att se till att tillväxten fördelas så att alla

människor får del av den. Det är ett nästan klassiskt

uttalande att det går bra för Sverige, men det går inte

bra för alla människor i Sverige. Det är dags att ändra

på det, och i någon mening är förslagen i utgiftsom-

råde 9 ett led i det arbetet.

Hälso- och sjukvården förstärks med 1 miljard år

2001 och med sammanlagt 9 miljarder under perio-

den 2001-2004. Pengarna ska satsa på primärvård,

äldreomsorg och psykiatri. Det är viktigt att under-

stryka att pengarna fördelas i denna budget och inte,

som vissa velat göra gällande, i den särproposition

som debatterades i kammaren helt nyligen och där en

del av inriktningen var ökad privatisering av primär-

vården, en proposition som Vänsterpartiet inte stod

bakom. Resursförstärkningen däremot är en del av

budgetuppgörelsen mellan Socialdemokraterna,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det är en viktig och

nödvändig resursförstärkning för att möta de ökade

behov som finns, eftersom vi som befolkning blir allt

äldre och nya behandlingsmetoder kommer till. Detta

kräver både mer personal och utrustning.

Enligt alla tillgängliga skatteprognoser får också

landstingen högre skatteintäkter. Trots det kan det

finnas all anledning att återkomma till frågan om

resursförstärkningar när det gäller sjukvården och

äldreomsorgen. Vänsterpartiet har inte stängt dörren

för att det kan komma att behövas mer pengar. Det

handlar bl.a. om att kunna klara av rekryteringen av

personal till sjukvården i framtiden, och då behöver

vi ett löneläge som gör att människor söker sig till

detta viktiga område. Det handlar också om att klara

målet att vårdens kvalitet och tillgänglighet ska för-

bättras.

Vad vi inte behöver är ytterligare vinstintressen i

vården. Kammaren kommer att få tillfälle till en för-

djupad diskussion om detta på onsdag, då vi ska dis-

kutera betänkandet om sjukhus med vinstsyfte. Jag

vill inte föregripa den debatten men kan konstatera att

generella system och en väl utbyggd offentlig sektor

har varit grunden för att utjämna klyftorna i samhäl-

let. När vi nu har tagit oss an uppgiften att laga revor-

na i välfärden är det inte genom att privatisera, kon-

kurrensutsätta och låta vinstintressena styra som det

ska ske. Historien har visat oss att när det är vinstin-

tressena som får styra är det alltid de rika, de mer

välbesuttna som klarar sig bäst, som kan köpa "extra"

tjänster, i detta fall vård. De som har behoven men

inte tillräckligt tjock plånbok klarar sig sämst.

I betänkandet fastställs mål för de olika områdena.

När det gäller folkhälsan är målet att folkhälsan ska

förbättras för de grupper i samhället som är mest

utsatta ur hälsosynpunkt. Vi vet att hälsa liksom ohäl-

sa är klassrelaterad, att de med svag ekonomi också

har den sämsta hälsan, att medellivslängden i dag

ökar i alla grupper utom bland kvinnor i LO-gruppen

med okvalificerade yrken. Vi vet att långtidssjuk-

skrivningarna ökar mest bland kvinnor i offentlig

sektor, ofta i låglöneyrken. För Vänsterpartiet är det

alldeles självklart att målet bör vara att förbättra folk-

hälsan för just dessa grupper. Moderaterna har till-

sammans med Kristdemokraterna och Centerpartiet

reserverat sig mot detta. Man menar att folkhälsan

bör förbättras för alla och särskilt för de hälsomässigt

utsatta grupperna. Vi menar att det är dags att rikta

insatserna till dem som bäst behöver det, och då

handlar det om de mest utsatta.

Det satsas också utvecklingsmedel till åtgärder för

hemlösa. Den kommitté som började sitt arbete 1998

för att föreslå och initiera åtgärder som syftar till att

skapa en bättre situation för hemlösa ska fortsätta sitt

arbete även 2001. Det pågår också en rad projekt ute i

landet som har förbättrat situationen för många hem-

lösa. Samtidigt är det viktigt att konstatera att fortfa-

rande lever alldeles för många människor utan per-

manent boende, i trappuppgångar, på parkbänkar, i

tunnelbana och en förfärande stor del av dem är psy-

kiskt sjuka. Samhället och vi politiker har faktiskt

misslyckats hittills. I nästan samtliga av landets

kommuner finns det hemlösa, och detta oavsett vilken

majoritet som styr. Det är bra att vi i denna budget

fortsätter arbetet med att initiera åtgärder, men det

börjar också bli dags att utveckla fler redskap för att

säkra människors rätt till en egen bostad, t.ex. genom

att lagstifta så att bostaden blir en social rättighet.

Detta kan t.ex. ske inom ramen för den socialtjänstlag

som ska presenteras för riksdagen i vår.

Vi förstärker tandvårdsförsäkringen tre år i rad

och börjar med att minska kostnaderna för proteser,

dvs. en åtgärd som bör minska tandvårdskostnaderna

för de äldre. Samtidigt har också en utredning tillsatts

som har till uppgift att göra en samlad utvärdering av

det reformerade tandvårdsstödet. Särskilt ska utreda-

ren titta på förutsättningarna för att förbättra stödet

vid höga behandlingskostnader för äldre. Jag liksom

socialministern förutsätter också att utredaren kom-

mer att belysa situationen för yngre vuxna och deras

förutsättningar att få den tandvård de behöver. På sikt

måste målet vara att tandvården ska in under hög-

kostnadsskyddet, något som Miljöpartiet har reserve-

rat sig för. Vi avvaktar utredningen och avser i kom-

mande förhandlingar att driva frågan om en stegvis

utbyggnad av tandvårdsförsäkringen, där vi succes-

sivt bygger ut högkostnadsskyddet för prioriterade

grupper. Vi avser alltså att bygga ut tandvårdsförsäk-

ringen stegvis, och det känns bra att konstatera att det

inom de tre samarbetspartierna finns en samsyn om

att tandvårdsförsäkringen ska byggas ut och att sats-

ningarna under 2001-2003 är ett första steg.

Det finns alltså förslag inom utgiftsområdet som

leder framåt. Det handlar om satsningen på sjukvår-

den och äldreomsorgen, om personliga ombud för

psykiskt sjuka, om satsning på tandhälsa, om satsning

på hemlösa, om satsning på de sämst ställda grupper-

na när det gäller folkhälsa. Det handlar om en fortsatt

satsning på kvinnojourerna och på Rikskvinnocent-

rum.

Det handlar också om en satsning på utökad in-

formation om tobakens skadeverkningar och om mer

pengar för att minska den totala alkoholkonsumtio-

nen.

Det tillsätts en utredning när det gäller hjälpmedel

för studerande med funktionshinder och hur den nya

teknik som utvecklas på hjälpmedelsområdet ska

kunna komma olika grupper till del.

Riksdagen har också nyss fattat beslut om att ta

bort 65-årsgränsen för rätt till personlig assistent.

Detta är steg i rätt riktning när det gäller att ut-

veckla välfärden i Sverige. Även om mycket återstår

att göra för att säkra välfärden för de sämst ställda så

är detta steg i rätt riktning. För nu är det deras tur -

alla dessa grupper som inte har kunnat glädja sig åt

höjda fastighetspriser eller åt att vinna på börsens

uppgång. Det gäller alla dessa grupper som i dag står

utanför arbetsmarknaden och som inte fått del av en

reallöneökning.

Nu handlar det alltså om att fortsätta driva välfärd

och satsa på en aktiv arbetsmarknadspolitik som för

människor ut på arbetsmarknaden. Det handlar om

generella system, rättighetslagar och en utbyggd

offentlig sektor. Det är de samverkande partierna som

är en garant för att detta sker.

Det finns en rad borgerliga reservationer till be-

tänkandet som i och för sig är sympatiska - en del.

Problemet är att de har en prislapp. De finansieras

ofta med neddragningar på andra områden. Modera-

terna t.ex. betalar sina satsningar på handikappoliti-

ken med sänkta nivåer i sjukförsäkring, a-kassa och

föräldraförsäkring, med minskat vuxenstudiestöd,

minskad arbetsmarknadspolitik och med minskat

bistånd. Sammanlagt sänker man skatter med nästan

50 miljarder på ett sätt som ger höginkomsttagaren en

skattelättnad på 2 300 kr i månaden och låginkomst-

tagaren en skattelättnad på 950 kr i månaden. Klas-

sklyftorna växer och trygghetssystemen urholkas.

I delbetänkandet Välfärd vid vägskäl, SOU

2000:3, skriver man:

"Sverige och de nordiska länderna har etablerat en

universell modell för den sociala tryggheten där bi-

drag och social service till alla medborgare kombine-

ras med inkomstrelaterade socialförsäkringar med

inslag av grundtrygghet för dem som saknar inkoms-

ter. Detta har kombinerats med en aktiv arbetsmark-

nadspolitik och utbyggd social omsorg som medver-

kar till en hög sysselsättningsnivå internationellt sett,

inte minst bland kvinnor. I ett jämförande perspektiv

förefaller denna modell vara mer framgångsrik när

det gäller att öka chanserna också för de sämst ställda

medborgarna att hantera de påfrestningar som livets

olika faser ger."

Min slutsats av detta blir att det gäller att förstärka

de generella systemen och offentlig sektor om vi vill

utjämna klassklyftorna och minska ofärden. Det

handlar alltså inte om att privatisera, konkurrensut-

sätta och individualisera.

Fru talman! Vänsterpartiet står som sagt bakom

utgiftsområde 9. Men i betänkandet behandlas också

en rad motioner från den allmänna motionstiden.

Vänsterpartiet har i den delen två reservationer.

Den första handlar om transsexuella. Vi menar att

det behövs en utredning för att belysa transsexuella

personers situation i samhället. Utredningen ska ock-

så lämna förslag för att förbättra deras situation.

Den andra reservationen handlar om spelberoen-

de. Alltfler blir i dag spelberoende. Det finns i dag

fyra behandlingshem för spelberoende - kanske fler.

Men däremot har man ingen rätt att få behandling för

sitt missbruk. Den frågan avser vi att återkomma till.

I reservationen lyfter vi fram det faktum att det stat-

ligt ägda AB Svenska Spel tjänar stora pengar på sitt

spel och har en aktiv marknadsföring för att locka

alltfler att spela. Vad man inte informerar om är de

negativa skadeverkningarna som spelandet åsamkar

den enskilde och samhället. Vi föreslår att Svenska

Spel ska få direktiv som innebär att man ska informe-

ra om skadeverkningarna. Detta är inget märkvärdigt.

Så har t.ex. Systembolaget en informationsplikt om

alkoholens skadeverkningar.

Vi menar också att det bör tillsättas en kommis-

sion som ska belysa de negativa konsekvenserna av

spel i ett brett perspektiv. Inga ytterligare kasinon

med internationella regler för spel bör etableras i

landet innan kommissionen har avslutat sitt arbete.

Vi har också två särskilda yttranden när det gäller

Folkhälsoinstitutet och dess uppdrag. Vi har valt att

avvakta den utredning som pågår, men vi menar bl.a.

att Folkhälsoinstitutet bör få behålla det s.k. homo-

sexuppdraget.

Fru talman! Som jag tidigare har sagt så står vi

bakom budgeten och utgiftsområde 9, men jag yrkar

bifall till reservation nr 12.