Fru talman! Det var många saker på kort tid.
Vi är inte särskilt benägna att försvara maxtaxan.
Vi har även där bidragit till att göra den något smak-
ligare. Det viktigaste att vederlägga är myten om att
maxtaxan bara avser en form av omsorg. Maxtaxan
avser alla barnomsorgsformer. Det är en borgerligt
återkommande om inte lögn så i alla fall något man
förtiger. Det är viktigt att framhålla.
Vi har också varit kritiska till att införa en maxtid
i barnomsorgen. Vi har genom uppgörelsen kunnat
bidra till mer personal, dvs. en halv miljard till resur-
ser för kvalitet och framför allt anställning av mer
personal inom förskolan. I övrigt har vi ställt upp på
maxtaxan för att få ned avgifterna och för att kunna få
även arbetslösas barn in i barnomsorgen. Det hör
också ihop med en frivillig allmän förskola även
längre ned i åldrarna, som vi tror är bra.
Sedan var det frågan om akutsjukhusen och mång-
falden. Vi är självklart för, och vi har länge agiterat
för, en mångfald inom vården, framför allt inom öp-
penvården. Jag nämnde förut i mitt anförande att det
också reellt sett, vilket jag tycker att de borgerliga
försvararna av den kommersiella vården förtiger,
gäller att hitta möjligheter och öppningar för de ide-
ella idéburna vårdgivarna som huvudmän. Vi menar
att det måste finnas någon sorts gränsdragning inom
hela fältet av vården för vad som ska vara gemensamt
ägt. Vi har bidragit till att göra en tröskel, men den
ska inte vara oöverstiglig. Vill ett landsting efter t.ex.
en folkomröstning eller två beslut med val emellan,
faktiskt sälja ut till en entreprenör som delar ut en
vinst till aktieägare, ska de ha möjlighet att göra det.
Det ska inte gå för lätt.
Jag hinner inte svara på frågan om Apoteksbola-
get.