Fru talman! På något sätt finns det underförstått i
frågan att jag skulle ha nedvärderat naturvetenskap,
teknikämnen och annan naturvetenskaplig forskning.
Jag nämnde t.ex. stamcellsforskningen som ett exem-
pel där Sverige ligger i världstopp. Det är mycket
positivt.
När jag talar om att kunskap har ett egenvärde
betyder det att politiker och andra aldrig utifrån nå-
gon form av allmän fundering kan avgöra vilken
kunskap som kommer att bli nyttig i framtiden. De
människor som får söka den kunskap de själva är
intresserade av och engagerade i är de som också
kommer att bidra mest i samhället.
Vi vet att vi t.ex. behöver massor av nya naturve-
tare. Men sättet att få det är att göra barn och ungdo-
mar intresserade av naturvetenskap i skolorna, inte
genom att begränsa utbildningsplatser inom andra
områden, så att folk tvingas börja läsa kurser på sitt
andra- eller tredjehandsval, som det är i dag.
Det är endast genom att skapa intresse och skapa
bra villkor för yrken inom olika utbildningar som vi
kan få människor att läsa saker och ting. Vi kan aldrig
tvinga fram det. Det är det som är mitt grundläggande
svar på den frågan. Jag vill inte som politiker avgöra
om en viss procent ska läsa humaniora eller om en
viss procent ska läsa naturvetenskap.