Herr talman! Det är ju lite pinsamt för oss alla att
riksdagen har avsatt så lite total tid för den viktiga
EU-debatten att det inte blir en fullständig debatt. Det
är också lite pinsamt, men det är möjligtvis avsett, att
utrikesministern gör av med sin talartid för att slippa
svara på repliker på sitt 1 minut och 19 sekunder
långa anförande.
Anna Lindh har rätt i att jag talade om den svens-
ka regeringens sätt att företräda Sverige i den euro-
peiska unionen. Det är faktiskt det som den här de-
batten handlar om. Det var bra att utrikesministern
klargjorde att regeringen tänker fortsätta att sträva
efter att uppfylla de viktiga ursprungliga målen för
utvidgningen. Men det är fortfarande intressant, om
inte i kammaren i dag så för framtiden, att få klarhet
om det som Margot Wallström varnar för, nämligen
det hugskott från Göran Persson som Margot Wall-
ström menar leder till mindre öppenhet, sämre effek-
tivitet och sämre demokratisk kontroll.
Utrikesministern tycker att det är pinsamt att ta
upp det här, men ta upp det med Göran Persson och
tala om att det, liksom det som skedde vad gällde
Österrike och Tjetjenien, var fel. Klara ut det för
statsministern.
En annan fråga som man skulle ställa till utrikes-
ministern, som hon inte har tid att svara på, är hur
länge socialdemokraterna kan samarbeta med Väns-
terpartiet och Miljöpartiet - två partier som inte ser
vikten av det europeiska samarbetet och som inte
inser att grunden för fred och frihet ligger här. Här
ligger möjligheterna till ekonomiskt framåtskridande
för människorna i det europeiska området. Detta är
väsentligt. En regering kan egentligen inte bygga ett
parlamentariskt mandat i den globaliserade framtid vi
har på Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Jag skulle naturligtvis vilja ha svar på frågan när
regeringen tänker sluta med sin "största möjliga tyst-
nad" om euron. Förutsättningarna för att utnyttja dess
stora fördelar får vi först när socialdemokratin vågar
ta i frågan.