Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 5 §) Kommunikationer (forts. TU1)

HÅKAN STRÖMBERG (s), 1997-12-11 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! När riksdagen för ett år sedan antog

ett nytt näringspolitiskt mål för svensk sjöfartspolitik

var syftet att sjöfartsnäringen skulle ges en mer lång-

siktig och stabil utveckling. Beslutet innebar att staten

skulle tillförsäkra den svenska handelsflottan rimliga

konkurrensvillkor och därmed tillvarata sjöfartens

möjligheter att såsom en konkurrenskraftig exportnä-

ring stärka Sveriges handelsbalans.

För att ge mer långsiktighet lades fast att det s.k.

rederistödet också fortsättningsvis skulle utgå. Det

innebar att arbetsgivaren skulle få återbetalning från

staten för kostnader för vissa delar av löneskatt samt

sociala kostnader fram t.o.m. år 2001. Denna garante-

rade återbetalning skulle således i första hand gälla

under en femårsperiod. Vi kan i dag konstatera att

förändringar går snabbt. Nu, ett år senare, är nämligen

svensk sjöfartsnäring hotad av ökade statssubventio-

ner i flera andra sjöfartsländer, som också kan väntas

få efterföljare.

Sjöfarten är till sitt väsen en internationell näring

som verkar i en extrem, konkurrensutsatt miljö. Den

ökade avregleringen och den allt starkare globalise-

ringen av ekonomi och handel förstärker ytterligare

sjöfartens internationella prägel.

Nationella särdrag eller lokala regelverk blir allt

svårare att upprätthålla, i synnerhet för de mindre

nationerna. Det är också förklaringen till att interna-

tionellt utarbetade och accepterade regler har en av-

görande betydelse för de länder som, för sin egen

marknad, är beroende av att själva bedriva sjöfart.

Herr talman! Nu har vi här i dag trafikutskottets

betänkande liggande på våra bänkar i avvaktan på

beslut. När det gäller sjöfartens övergripande mål,

verksamhetsinriktningen för den svenska handelssjö-

farten och internationell konkurrens finns det en bred

samsyn mellan partierna i här i riksdagen med undan-

tag för Moderata samlingspartiet.

Även om det i betänkandet föreligger reservatio-

ner från samtliga partier finns det en samsyn - men

det gäller inte moderatreservationerna - som går ut på

att samhället skall ta ett övergripande ansvar för att vi

skall ha en svensk sjöfartsnäring med svenska flaggor

i aktern på våra fartyg. Sjöfartsnäringen skall kunna

ges en långsiktighet och utvecklas för framtiden.

Detta är viktigt inte bara för att vi själva är så beroen-

de av en fungerande sjöfartsnäring, utan också för att

vi skall kunna delta på det internationella planet när

det gäller sjö- och vattenmiljö och övrig sjösäkerhet

för dem som färdas på våra vatten.

Moderaternas reservation skiljer sig genom att de

egentligen inte tycker att samhället skall ta på sig ett

ansvar och ge några långsiktiga regler, med undantag

för vad som gäller för de anställda ombord på våra

fartyg. I moderatmotionen sägs det att den arbets-

rättsliga lagstiftningen måste ändras så att möjligheter

till sympatiblockader begränsas samt att de fackliga

organisationernas internationella befogenheter be-

gränsas. Bemanningsregler skall begränsas till att

enbart gälla sjösäkerheten. Den fackliga vetorätten

skall upphävas.

Att arbeta på sjön är speciellt. Arbetstider, frånva-

ro från hemmet och social miljö gör att det skiljer sig

från den övriga arbetsmarknaden. Därför finns det

speciella regler för sjuklön, arbetstid och semester.

Dessa spelregler vill moderaterna avskaffa. Restrik-

tionerna skall enbart gälla de ombordanställda utan

någon motprestation från arbetsgivarnas sida.

Moderaterna framställer det alltid så att det är

löntagarna som skall klämmas åt. Det är de som är de

onda. Företagarna och kapitalägarna är de goda. Hår-

dare anställningsvillkor, slopande av regler och sänkta

skatter löser alla problem enligt moderaternas reser-

vation. Jag vill uttala min stora tillfredsställelse över

att inget av de övriga partierna i utskottet ställt sig på

moderaternas sida.

Jag instämmer i stort sett i vad som framhålls i re-

servationerna på denna punkt från Centerpartiet,

Miljöpartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet utom det

som gäller tillkännagivandet till regeringen. Reservan-

ternas synpunkter finns införlivade i utskottets skriv-

ning. Dessutom tillsatte regeringen den 15 maj i år en

utredning på grund av de ändrade förutsättningarna

för sjöfartsnäringen under senare tid. Den utredningen

har till uppgift att närmare utreda den svenska sjö-

fartsnäringens struktur, kapitalförsörjning och all-

männa företagsvillkor. Vi kommer att få ta ställning

till den under nästkommande år. Vi bör avvakta ut-

redningens slutliga ställningstagande innan vi fattar

andra beslut.

Karl-Erik Persson tar i sin reservation upp pro-

blemet Norge. Norge är ett problem, framför allt för

oss här i Norden genom att Norge och Holland var

först med att ge de ombordanställda full skattebefriel-

se, vilket också flera andra länder har framskridna

planer på att ta efter. Men vad händer sedan? Blir det

direkta statliga subventioner till rederierna som då

slår ut andra länders hela sjöfartsnäring? Norge har ju

också infört ett norskt internationellt register, NIS.

Men de fartyg som finns med där tillåts inte att lasta

och lossa i norska hamnar. De konkurrerar enbart med

andra länders sjöfartsnäring.

Enligt uppgifter som jag har fått skall EU:s minis-

terråd, som sammanträder i dag och i morgon, ta upp

den här frågan. Det förslag som ministerrådet har att

ta ställning till är att man skall följa EES-reglerna och

att NIS-registrerade fartyg inte skall ges rätt till cabo-

tage inom EU om inte denna regel gäller NIS-

registrerade fartyg också i Norge. Här tycker jag att

Sverige skall ta klar ställning och verka för att så blir

fallet. Man skall inte ge några undantag från EES-

reglerna.

Herr talman! Vad beträffar de övriga reservatio-

nerna under avsnittet sjöfart vill jag säga att det är

klart att vi måste följa det nya förslaget om sjö-

fartsavgifter och också eventuellt ändra det inom

EU:s ramar om det skulle visa sig vara felaktigt ut-

format.

Isbrytning, miljö- och säkerhetsfrågor och ansva-

ret vid oljeutsläpp är områden som Sjöfartsverket har

att följa för att vidta de åtgärder som anses vara nöd-

vändiga. I detta arbete ingår också färjor och farleder

i Stockholmsregionen och handelsflottans kultur- och

fritidsråd.

När det gäller yrkandet i reservationerna om infö-

randet av ett fritidsbåtsregister vill jag säga att denna

beställning redan ligger hos regeringen.

Moderaterna i utskottet har inte bara en uppfatt-

ning om Gotlandstillägget som skiljer sig från de

övrigas, utan de har två. Det skulle möjligen vara

roligt om moderaterna i utskottet reste över till Got-

land och redovisade sina ståndpunkter, men särskilt

klarläggande skulle det inte bli. När det gäller Got-

landstillägget säger vi i utskottet att NUTEK i samråd

med berörda intressenter utarbetar förslag till en mo-

dell för stöd till godstransporter till och från Gotland.

I avvaktan på en sådan mer långsiktig lösning bör den

fortsatta avvecklingen av Gotlandstillägget, som riks-

dagen tidigare har beslutat om, tillsvidare anstå.

Herr talman! Slutligen vill jag yrka bifall till ut-

skottets hemställan och avslag på samtliga reservatio-

ner under detta avsnitt.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HÅKAN STRÖMBERG (s): (forts. från 5 §) Kommunikationer (forts. TU1) (1997-12-11) — PRESS0