Herr talman! Den svenska handelsflottan har un-
der 1997 minskat under svensk flagg. Orsaken till
minskningen är att konkurrensförhållandena mellan
EU-länderna dramatiskt har förändrats under slutet av
1996 och 1997. EU:s s.k. riktlinjer för exempelvis
regler för lägre beskattning av rederier har skapat
förutsättningar för sjöfartsnäringen att minska sina
kostnader för ombordanställda och för bolag. Länder
som Holland och Norge har nya regelverk, som inne-
bär gynnsammare utvecklingsmöjligheter med lägre
kostnadsnivåer för den nationella flottan. Tyskland
följer nu också efter och kommer att anpassa sig till
lägre skatt på rederier.
Under 1995 var handelsflottans nettoökning 16
fartyg och under 1996 ytterligare 13 fartyg. Flottan
bestod den 1 januari 1997 enligt Sveriges Redare-
förening av 256 fartyg om sammanlagt 2,4 miljoner
ton dödvikt. Därefter har flottan minskat och bestod
den 1 oktober 1997 av 240 fartyg om 2,2 miljoner ton
dödvikt.
Herr talman! Minskningen fortsätter nu i allt
snabbare takt. Beslutet om sjömansskatten här senare
i kammaren i dag kommer att ytterligare förvärra
situationen när skatteutskottets majoritet driver ige-
nom sin linje.
Nuvarande bidrag till svenska rederier tilkom i
slutet av 1980-talet, då den svenska handelsflottan var
på väg att raderas ut av en förödande internationell
konkurrens. Fartygen måste ges en konkurrensför-
stärkning för att klara de relativt sett höga kostnader
som då gällde under svensk flagg. Bidraget har alltså
haft en konkurrensutjämnande utformning för att
svenska fartyg skulle kunna fortsätta sin verksamhet.
Redan vid införandet av ett sådant system visste vi
att det var otillräckligt för att den svenskflaggade
sjöfarten fullt ut skulle kunna hävda sig. Konkurren-
sen på den internationella marknaden är etablerad på
betydligt lägre kostnadsnivåer.
Herr talman! Detta leder mig till två slutsatser.
Den ena är att bidragen till sjöfarten inte nu får urhol-
kas, om vi skall kunna bibehålla den svenska han-
delsflottan och ge den rimliga möjligheter att anpassa
sig och överleva. Den andra är att vi även fortsätt-
ningsvis måste räkna med att en stor flotta av fartyg
från Sverige opererar under utländsk flagg, förhopp-
ningsvis ledd från svenska rederikontor, men även på
det området finns det mörka moln. Den del av den
svenska flottan som vid halvårsskiftet 1997 opererade
under utländsk flagg uppgick till 398 fartyg med 21
miljoner tons dödvikt.
Även om fartygen av kostnadsskäl måste bära ut-
ländsk flagg är de av stort värde för Sverige. I denna
kategori finns stora tank- och bulkfartyg, kategorier
som i stort sett saknas under svensk flagg. Driften av
dessa fartyg tillförsäkrar oss en oumbärlig kunskap av
stor strategisk betydelse. De utgör också en värdefull
grundval inte bara för rederierna utan också för den
maritima sektorns serviceföretag.
Herr talman! Det som nu är viktigt för svensk sjö-
fartspolitik är att den snarast ligger i linje med EU:s
strategi för sjöfarten, såsom den kommer till uttryck i
den s.k. Kinnockplanen. Det är också viktigt för
svensk sjöfart att regeringen nu följer EU:s tankar i de
s.k. riktlinjerna för exempelvis skatteregler och ger
den svenska sjöfarten förutsättningar som innebär
konkurrensneutralitet.
Det är också viktigt att påpeka att den s.k. cabota-
geförordningen är så utformad att svensk kusttrafik är
öppen för samtliga EU-flaggor under vilka man i dag
arbetar under bättre konkurrensförhållanden än den
svenskflaggade flottan. Detta kan innebära att det är
mera konkurrensmässigt att operera med fartyg från
Norge. Också det är ett hot mot den svenska kusttrafi-
ken.
Herr talman! Även om vi inte behandlar utbild-
ning i detta betänkande utan i ett annat betänkande
vill jag påpeka att den svenska handelssjöfartens
utbildning och kompetensnivå måste bibehållas och
stärkas både av konkurrensmässiga skäl och av miljö-
och säkerhetsskäl. I årets budgetproposition anges att
Sjöfartsverket ger en särskild utredare i uppdrag att
kartlägga behovet av utbildning inom sjöfarten och
ytterligare ser på samordningen. Det är viktigt att det
sker. Vi har i andra debatter haft uppe hur viktigt det
är att sjöbefälsutbildning sker i landet och ges en
riktig omfattning.
När det gäller kapitalförsörjningen är det viktigt
för de medelstora svenska rederierna att regeringen
snabbt presenterar ett förslag i enlighet med EU:s
riktlinjer och det som kommer fram av den särskilda
utredningen. Det är också viktigt att skattereglerna i
övrigt kan EU-anpassas, och kammaren bör senare i
dag rösta för att sjömansskatten skall fortsätta att vara
kvar.
Herr talman! Jag vill ta upp en frågeställning om
hur den svenska haverikommissionen har handlat
gällande undersökningen om förlisningen av fiskefar-
tyget Novi från Hamburgsund. Kenth Skårvik och jag
har i en riksdagsmotion tagit upp detta, och motionen
behandlas i betänkandet. För litet mer än två år sedan
skedde den tragiska förlisningen av Novi. Den 6 juni
1997 gjordes ett trålfynd som med stor sannolikhet
pekade ut platsen där Novi antogs ligga. Genom ett
privat initiativ som finansierades av en hjälpfond
kunde Göteborgsföretaget Marin Mätteknik den 8
november 1997 filma vraket som ligger på 283 meters
djup väster om Väderöarna.
Filmen bekräftar att Novi hittats. Stort intresse
finns nu från anhöriga, yrkesfiskare och sjöfartsfolk
att undersöka vad som har hänt, om det finns skador
på skrovet eller om en kollision har skett. Den svens-
ka haverikommissionen har dock till stor förvåning
meddelat att den inte tänker genomföra en sådan
undersökning. Det danska sjöfartsverket har däremot
förklarat att det finns all anledning att undersöka
vraket. Novi har tidigare haft dansk ägare och ge-
nomgått besiktning och provkrängning.
Herr talman! Jag tycker det är märkligt att den
svenska haverikommissionen uppträder på detta sätt.
Rimligen borde reglerna vara så utformade för Statens
haverikommission att man kan undersöka varje led-
tråd som kan förhindra en ny olycka. Det gläder mig
att utskottsmajoriteten tydligen är inne på samma linje
i betänkandet, och jag skall få ett interpellationssvar
av kommunikationsministern efter helgerna. Jag tyck-
er att detta är en skandal.
Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till re-
servation 22 från Folkpartiet, angående den svenska
handelsflottans internationella konkurrenskraft, och
till reservation 34 från Moderaterna, Folkpartiet och
Kristdemokraterna, angående fritidsbåtsregister.