Herr talman! Sjötransporter är mycket effektiva ur
energisynpunkt, bara godsflödena är tillräckligt stora.
Om sjötransporterna skall kunna bli attraktivare för
sådant gods som i dag går på landsväg, måste hante-
ringskostnaderna i hamnarna minskas. Ett steg i den
riktningen är den samordning av hamnverksamheterna
i Vänern som skett med bättre utnyttjande av personal
och utrustning. Motsvarande möjligheter måste också
finnas i Mälaren och i många regioner längs våra
kuster. Det är angeläget att ta till vara dessa möjlighe-
ter, i första hand genom samarbete mellan berörda
kommuner och hamnbolag.
Sjöfarten står för en betydande del av trafikens
utsläpp av svaveldioxid och en stor och ökande andel
av kväveoxiderna, men i dag finns det tekniska möj-
ligheter att minska dessa utsläpp. Åtgärderna är kost-
nadseffektiva om man jämför med de åtgärder som
genomförs i vägtrafiken och bör därför genomföras i
största möjliga utsträckning.
Det finns dock en tröghet i de internationella
sammanhang som reglerar sjöfartens utsläpp. Därför
anser vi kristdemokrater att det är viktigt att Sverige
driver på för strängare säkerhets- och miljökrav för
sjöfarten i internationella organ som t.ex. FN:s mari-
tima organisation IMO och i EU.
Säkerhetsfrågorna inom sjöfarten har fått speciell
aktualitet på senare tid i och med ett antal allvarliga
olyckor i vårt närområde. Färjetrafiken mellan Sveri-
ge och länder på den östliga sidan av Östersjön samt
mellan Sverige och Danmark och Tyskland är som vi
vet mycket omfattande. Sverige har länge varit pådri-
vande i dessa frågor i internationella sammanhang.
Ändå har vi sett de här olyckorna inträffa.
Vi kristdemokrater anser att arbetet i olika inter-
nationella organ, EU och IMO, måste intensifieras för
att man skall kunna uppnå de sjösäkerhetsmål som är
rimliga med tanke på omfattningen av persontrafiken
över Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Det är vår
uppfattning att den sjösäkerhetskommitté som rege-
ringen fattat beslut om måste leda fram till sjösäker-
hetsåtgärder för denna trafik som är mer långtgående
än vad som är möjligt i internationella sammanhang.
Detta förutsätter bilaterala avtal med berörda länder,
men vi tror att det finns förutsättningar för att få till
stånd sådana avtal nu.
Jag skall bara säga några ord om Sjöfartsverket.
Verket har enligt kristdemokraternas mening bedrivit
sin verksamhet med kompetens och skicklighet. Eko-
nomin är god och verksamheten drivs med effektivi-
tet. Vi tror att detta till stor del beror på att verket i
huvudsak finansierar sin verksamhet med medel från
sjöfartssektorn och att det finns ett nära samarbete
dem emellan.
Den 1 januari 1998 kommer en ny farledsavgift att
införas med en miljödifferentierad avgift för sjöfarten.
Vi kristdemokrater anser att ekonomiska styrmedel är
bra för att stimulera verksamheter att utvecklas mot
en mer resurseffektiv och miljövänlig hushållning.
Herr talman! För att styrmedlet skall få den effekt
man vill uppnå måste vissa förutsättningar vara upp-
fyllda. En förutsättning är att de aktörer eller system
som styrmedlet avser att påverka har rimliga möjlig-
heter att styra sin verksamhet i avsedd riktning. An-
nars blir avgiften en ren skatt.
Ekonomiska styrmedel måste också harmoniseras
på internationell nivå för att få avsedd effekt. Om
Sverige ensidigt inför skatter som snedvrider konkur-
rensen på en så internationellt rörlig verksamhet som
sjöfarten riskerar vi att verksamhet överförs från
svensk till utländsk regi utan att några miljövinster
har uppnåtts.
Det finns tecken som tyder på att de aktuella far-
ledsavgifterna som träder i kraft den 1 januari 1998
kommer att snedvrida konkurrensen inom sjöfarten
och faktiskt försämra miljön, även om avsikten har
varit den rakt motsatta. Detta gäller speciellt oceangå-
ende fartyg för vilka farledsavgiften innebär en avse-
värd kostnadshöjning.
Värst kommer de stora godsflöden till Sverige
som betjänas av containerfartyg, huvudsakligen via
Göteborg, att drabbas. Huvuddelen av godset skeppas
med oceanfartyg som är insatta på linjer mellan Euro-
pa och Fjärran Östern. Enbart Maersk Sverige, som
ingår i en koncern som bedriver containertrafik över
hela världen, sysselsätter nio fartyg på linjen. Det
handlar om nybyggda fartyg med det mest miljövänli-
ga framdrivningsmaskineri som är tillgängligt, nämli-
gen lågvarviga tvåtakts dieselmotorer. Ett sådant
oceangående fartyg ersätter två mindre. På det sättet
minskar man avsevärt utsläppen per fraktat ton. Trots
att rederierna anlöper Göteborg med de nyaste och
mest miljövänliga containerfartygen kommer de från
den 1 januari nästa år att belastas med extra skatt som
kommer att få klart miljöskadliga konsekvenser.
Oceangående fartyg har helt enkelt inga möjlighe-
ter att angöra svenska hamnar så många gånger per år
som krävs för att undgå farledsavgifter, eftersom
rutterna till andra sidan jordklotet tar så lång tid. Av
liknande skäl blir det lika omöjligt att få befrielse från
fyravgifter. Förslaget slår därför dubbelt mot denna
sjöfart.
Som farledsavgiftssystemet är utformat blir det en
avsevärd merkostnad för denna trafik utan att avsedda
miljöeffekter uppnås. Konsekvensen kan i stället bli
att fartygen anlöper en hamn på kontinenten, t.ex.
Hamburg, där avgifterna är mycket lägre. Därifrån
kan lasten mycket väl överföras till landtransporter.
Om det då blir landsväg i stället för järnväg, vilket det
många gånger blir, har både trafiksäkerheten och
miljön gjort en förlust. Det kan väl ändå inte vara det
som är meningen?
De aktuella rederierna har i drygt ett år protesterat
till myndigheterna utan resultat. Vi kristdemokrater
ser utvecklingen som mycket allvarlig, särskilt för
Göteborg som hamn - det vill jag som göteborgare
särskilt understryka - och för de stora infrastrukturin-
vesteringar som pågår på såväl järnvägs- som vägnä-
tet för att kunna utnyttja hamnens strategiskt viktiga
läge.
De få oceangående containerrederier som konti-
nuerligt anlöper Göteborg riskerar att försvinna - just
som arbetet har inletts med att utveckla Göteborg som
en "Nordic Hub".
En växande andel av framför allt last från ocean-
gående containerrederier är last som skall vidare till
de andra nordiska länderna, Baltikum och Ryssland.
Det är last som är kontrollerad av svenska företag och
handelshus. Risken finns nu för att sådana laster i
framtiden går svensk hamn förbi till skada för svenskt
näringsliv och sysselsättning.
En politik som leder till att arbetstillfällen går
förlorade i Sverige, att förseningar och fördyrningar
uppstår och att miljön dessutom blir mer utsatt för
utsläpp är i alla stycken negativ enligt kristdemokra-
ternas sätt att se.
Det nya systemet med farledsavgifter och miljö-
differentierade avgifter måste ses över och nyanseras
så att det inte ger dessa negativa effekter för miljön
och för den oceangående sjöfarten. I avvaktan på
detta måste fartyg i transocean trafik ges dispens från
de föreslagna avgifterna som träder i kraft den 1 janu-
ari.
Detta anser vi, och yrkar därför bifall till reserva-
tion 24.
Jag vill bara nämna att jag tycker att regeringen i
frågor om konkurrensutsatthet och när det gäller Sve-
riges sjöfart och även fiske - vi är berörda av båda
dessa näringar i Göteborg - har en väldigt stor brist
på eftertänksamhet och långsiktighet. Regeringen
agerar utan att på minsta sätt ta hänsyn till konsekven-
serna. Detta rör näringar som i många fall har ärvts
från generation till generation. Människor skaffar sig
en gedigen utbildning, där branschen själv är med och
satsar eftersom den utbildning som finns inte är till-
räcklig. Ändå slår regeringen undan fötterna på dessa
näringar. Vad är avsikten? Vill regeringen få fler
arbetslösa? Vill den inte att Sverige skall ha de här
betydande näringarna?