Herr talman! Flyttkarusellen inom Försvarsmakten
närmar sig smärtgränsen, och den mänskliga aspekten
får inte glömmas bort. När organisationen krymper
måste kompetens och väl fungerande nätverk med det
civila samhället bevaras och vidareutvecklas. Goda
karriärmöjligheter och byte mellan olika befattningar
inom totalförsvaret bidrar till folklig förankring och
god personalpolitik. Jag hävdar att personalförsörj-
ningen blir allt viktigare att utgå ifrån vid strukturför-
ändringar.
Herr talman! Den föreslagna militära skolverk-
samheten innebär bl.a. att Marinens officershögskola i
Karlskrona läggs ned och att det inrättas tre försvar-
smaktsgemensamma officershögskolor i Halmstad,
Solna och Östersund. Nu inställer sig naturligtvis en
del frågor. Hur får vi bäst en välutbildad officerskår i
framtiden? Vilka behov skall officersutbildningen
tillgodose?
Försvarsmakten är beroende av personalens kom-
petens. Ju högre kompetens, desto bättre kvalitet får
vi i krigsförbanden, och därmed har jag även sagt att
välutbildade officerare är den viktigaste basen i vår
anpassningsförmåga.
Den viktiga frågan i detta sammanhang är natur-
ligtvis hur den fortsatta fackutbildningen skall utfor-
mas. Vi vet alltså inte i dag hur systemet för offi-
cersutbildningen skall se ut i framtiden. Regeringen
skriver nu att det återstår många frågor om det mer
konkreta innehållet i utbildningen på olika nivåer och
för olika kategorier anställda. En annan viktig aspekt
är den utbildningsmässiga samordningen mellan offi-
cerare och pliktpersonal.
Kristdemokraterna menar därför att det saknas ett
genomarbetat underlag för att riksdagen skall kunna
fatta ett bra beslut i frågan. Ett delbeslut skall väl
ändå inte få styra officersutbildningen. Den fullstän-
diga skolutredningen måste avvaktas innan definitivt
beslut fattas om det militära försvarets framtida skol-
verksamhet. Vi vill därför yrka bifall till reservation
nr 18.
Det måste finnas starka skäl för att avveckla den
sammanhållna utbildning som bedrivs i Karlskrona,
där marinens samtliga typförband produceras med
närhet till goda övningsområden. Just detta krävs ju
för att tillgodose sjöförsvarets behov av dugliga och
kompetenta officerare. I ett särskilt yttrande har jag
kommenterat vår syn på skolverksamheten i Karls-
krona.
Herr talman! Försvarsmaktens helikopterverksam-
het skall på lokal nivå organiseras i fyra divisioner i
Boden, Berga, Linköping och Kallinge.
Kristdemokraterna menar att Försvarsmaktens he-
likoptrar är kvalificerade resurser i kriser och krig för
att tillgodose operativa behov. Helikoptern har även
stor betydelse i det civila fredstida samhället när det
gäller övervakning och kontroll av sjöterritoriet samt
stöd till samhället inom sjukvård och räddningstjänst.
Skärgårdsbefolkningen och fartygstrafiken ser heli-
koptern som en trygg och säker sjöräddningsfunktion.
Tolfte helikopterdivisionen på Säve är Sveriges mest
utnyttjade räddningshelikopterresurs.
Regeringens förslag innebär ett orimligt stort an-
svar för Kallingedivisionen: flygräddningsberedskap
vid tre flygflottiljer, taktisk helikopterverksamhet vid
två marinkommandon och civil sjöräddningsbered-
skap i landets tätaste sjötrafikområden.
Regeringen anför i propositionen att fem tunga
helikoptrar skall baseras på Säve, vilket lätt kan vilse-
leda till att tro att Säve får en förstärkning av helikop-
terresurserna. Eftersom flygräddningstjänsten vid F 7
skall fortsätta som tidigare för att inte störa flygtids-
produktionen när det gäller JAS innebär förslaget att
F 7:s helikoptrar som flyttas till Säve återgår till F 7
för att arbeta vid sin gamla arbetsplats!
Kristdemokraterna menar att en helikopterdivision
bör finnas på västkusten för att förmågan att samtidigt
leda och genomföra verksamheter i Västerhavet och
Östersjön skall tillgodoses. Lokal ledning är viktig!
Då får vi två divisioner i södra militärområdet som är
väl förtrogna med sina respektive operationsområden.
Onödiga transportflygningar och investeringar und-
viks, och bättre möjligheter erhålls att stödja det civi-
la samhället genom sambruk av resurser. Ett väl fun-
gerande räddningssamarbete i Skagerrak och Katte-
gatt har utvecklats tillsammans med danska och nors-
ka helikopterförband. Motsvarande arbete har inte
gjorts på någon annan helikopterdivision. Ett växande
internationellt samarbete med Nato i PFF-
sammanhang talar också för en helikopterdivision på
västkusten. Därför bör en Division väst inrättas på
Säve av sjöoperativa skäl.
Jag yrkar bifall till reservation nr 22.
Försvarsutskottet har flera gånger anfört att bättre
helikopterberedskap behövs i norra Sverige. Det finns
inga förslag till basering av helikopterresurser längs
Norrlandskusten från Luleå till Uppsala. Vi menar att
regeringen tydligare borde ha angett en inriktning för
helikopterverksamheten där. För att tillgodose kraven
på civil räddningstjänst samt sjö- och flygräddning
bör Söderhamn vara en lämplig baseringsort.
Jag yrkar bifall till reservation nr 23.
Herr talman! När det gäller stridskrafterna har re-
geringen angett att otillräckligt antal övningstillfällen,
samövningar och repetitionsutbildningar visar på
brister bl.a. vad gäller försvaret av flygbaser. Vi krist-
demokrater betonar därför att utvecklingen av vårt
luftförsvar noggrant måste följas upp och redovisas
för att minska bristerna. Att hindra en angripare att få
herravälde i luften är ju en grundläggande förutsätt-
ning för vår försvarsförmåga. Eftersom luftförsvars-
förmågan skall prioriteras måste krigsdugligheten
snabbt kunna höjas. Utskottet utgår från att de brister
inom luftförsvaret som kristdemokraterna pekat på
följs upp och av regeringen anmäls till riksdagen.
Rekryteringen till hemvärnet skall prioriteras, och
det är positivt att hemvärnet nu får ny och modern
materiel. För att hemvärnet skall kunna klara av sina
uppgifter i händelse av väpnat angrepp och vara at-
traktivt vid nyrekrytering måste tillräckliga ekono-
miska resurser avsättas för utbildning och övningar.
Herr talman! Kristdemokraterna menar att princi-
pen ett län - ett försvarsområde borde ha gällt. Anta-
let försvarsområden är 16 efter Försvarsbeslut 96.
Västra Götalands län föreslås nu bli ett försvarsområ-
de, FO32, med ledningen placerad vid Västkustens
marinkommando i Göteborg. För stöd åt frivilligor-
ganisationerna och samverkan med kommunerna
inrättas tre FO-gruppenheter: Bohus/Dalsgruppen i
Skredsvik, Skaraborgsgruppen i Skövde och Älvs-
borgsgruppen i Borås.
Totalförsvarets utökade uppgifter ställer nya krav
på samverkan i det civila fredstida samhället. Det
sårbara moderna samhället, där kommunerna svarar
för en betydande del av samhällets beredskapsåtgär-
der, kräver kunskap och planläggning genom kontinu-
erlig samverkan i fred. De 15 FO-staber och de 10
FO-gruppenheter som vi nu får blir viktiga länkar
mellan Försvarsmakten och det fredstida samhället.
För att man skall kunna underlätta utbildning och
rekrytering för de frivilliga försvarsorganisationerna
måste deras verksamhet knytas till totalförsvaret så
nära som möjligt på lokal och regional nivå. Det dag-
liga stödet liksom samhörigheten med den tradition
och kontinuitet som de gamla landskapsregementena
innebär, behövs för att ta vara på det engagemang för
att göra en frivillig insats inom totalförsvaret som
finns i vårt land.
Kristdemokraterna vill understryka att försvarsom-
rådesledningarna måste ha god kompetens och kraft
att leda och samordna den omfattande verksamheten
och utveckla en god förmåga att stärka försvaret vid
en anpassningssituation. I det föreslagna FO32 kom-
mer marin verksamhet längs hela västkusten och terri-
toriell verksamhet i Västra Götalands län att ledas av
samma chef. En uppföljning av den nya försvarsom-
rådesorganisationen måste därför göras som belyser
konsekvenserna för det militära försvaret, kommuner-
na, frivilligorganisationerna och det civila försvaret,
och utskottet utgår från att regeringen gör en sådan
uppföljning.
Herr talman! Försvarets förmåga till anpassning är
en avgörande och central fråga för svensk försvars-
politik. Försvarsbeslut 96 betonade att anpassnings-
doktrinen kommer att vara i behov av ständig utveck-
ling, där regelbunden uppföljning och utvärdering är
viktiga ingångsvärden, samt att riksdagen årligen bör
följa upp beredskapsläget och överväga behovet av
förändrad inriktning.
Inom högst ett år skall alla väsentliga delar av to-
talförsvaret kunna utnyttjas med full effekt omedel-
bart efter mobilisering. Så beslöts i etapp 1 av För-
svarsbeslut 96. Nu anges på flera ställen brister vad
gäller krigsduglighet och begränsningar av repeti-
tionsutbildning. Varje år görs stora investeringar i
utbildning av pliktpersonal. Eftersom vår anpass-
ningsförmåga i hög grad bygger på välutbildade för-
band bör inte genomförd utbildning förslösas genom
inställda repetitionsutbildningar. Regeringen måste
därför ange vilka åtgärder som kommer att vidtas för
att ta till vara och vidmakthålla nödvändig kompetens
hos pliktpersonalen, dels inför en ettårig höjning av
krigsdugligheten, dels när det gäller den långsiktiga
anpassningen.
Den svenska försvarsindustrins unika förmåga att
leverera kvalificerade högteknologiska system har ett
stort försvars- och säkerhetspolitiskt värde och måste
tryggas. En viktig del av Sveriges försvarspolitik blir
därför att säkerställa Försvarsmaktens långsiktiga
materielförsörjning.
Svensk försvarsindustri är den grund vi skall utgå
från vid en anpassning, om krigsorganisationen skall
förbättras och växa. Den analys av försvarets materi-
elförsörjning som regeringen skall göra vid den sä-
kerhetspolitiska kontrollstationen 1998 måste dels
innehålla en redovisning av vidtagna anpassningsåt-
gärder, dels visa vilka kompetensbehov som finns i
framtiden på grund av den militärteknologiska ut-
vecklingen.
Regeringen ansåg inför Försvarsbeslut 96 att det
finns realistiska förutsättningar för att i allt väsentligt
ge krigsorganisationen full krigsduglighet inom en
ettårsperiod. Kristdemokraterna menade i Försvars-
beslut 96 att tydliga mål måste formuleras för total-
försvaret, så att statsmakterna får möjlighet att utvär-
dera anpassningsåtgärderna och på så sätt följa upp
beredskapsläget.
För att riksdagen skall kunna pröva hur anpass-
ningsförmågan utvecklas och hur förmågan att höja
krigsdugligheten byggs upp måste regeringens redo-
visning bli mer utförlig. Utskottet diskuterade i våras
styrning och uppföljning av totalförsvaret och efter-
lyste bl.a. en värdering av Försvarsmaktens styrka och
svagheter. Jag menar att mycket är vunnet om vi kan
sluta cirkeln säkerhets- och försvarspolitiska mål -
operativ förmåga - kostnader.
Herr talman! Regeringen anger bl.a. att en del
länsstyrelser haft svårt att upprätthålla kompetens
inom områden som berör den kommunala beredska-
pen och att kommunernas krigsorganisationer övats i
mycket begränsad omfattning. Konsekvenserna blir
att viktig beredskapsplanering inte blir utförd och att
samhällets förmåga att motstå svåra påfrestningar
allvarligt kan minska. Regeringen måste därför åter-
komma till riksdagen så snart som möjligt, om läns-
styrelsernas förmåga att beredskapsplanera inte kan
upprätthållas.
Herr talman! Aristoteles har sagt: Det är sannolikt
att något osannolikt inträffar. Det vidgade säkerhets-
begreppet innebär att vi måste ha en helhetssyn på
samhällets hantering av yttre och inre hot och på-
frestningar i såväl krig som fred.
För att öka det allmänna säkerhetsmedvetandet i
vårt samhälle menar Kristdemokraterna att den en-
skilda människans möjligheter att agera på rätt sätt
vid olyckor, katastrofer och andra samhällsstörningar
måste förbättras. Skolan har här en viktig roll liksom
frivilligorganisationerna. Jag hoppas att Räddnings-
verket och Styrelsen för psykologiskt försvar kommer
med ett bra handlingsprogram för skolan, som vi
kristdemokrater efterlyst just i syfte att få ett säkrare
samhälle.
På sikt skulle vi kunna få en robust generation
med en aktiv livförsäkring i form av god hembered-
skap och självskyddsutbildning. Detta bidrar till att
minska samhällets sårbarhet och ger oss vinster ur
såväl ett mänskligt som ett samhällsekonomiskt per-
spektiv.
Herr talman! År 2000-problematiken visar att all-
varliga samhällsstörningar kan uppstå. Även om re-
geringen vaknat sent så har nu arbetet kommit i gång
med vad utskottet uttalat, nämligen att ta fram en
strategi som preciserar statens ansvar och anger hur
säkerhetsarbetet kan inordnas i det nationella hand-
lingsprogrammet för IT.
Herr talman! Pliktsystemet är en viktig del av vår
försvarsprincip, och därför bör en reformering ske så
att inte trovärdigheten för folkförsvaret undergrävs.
Den som blivit uttagen till pliktutbildning får göra
ekonomiska uppoffringar i jämförelse med den som
hamnar i utbildningsreserven eller inte blir antagen till
grundutbildning. I avvaktan på resultatet av den avise-
rade översynen har Kristdemokraterna föreslagit att
dagersättningen för totalförsvarspliktiga höjs med 5 kr
från nuvarande 40 kr till 45 kr per dag.
Herr talman! För att Försvarsmakten skall kunna
lösa ålagda nationella och internationella uppgifter
krävs välutbildade och välutrustade förband. Den
pågående mekaniseringen och tekniska förnyelsen
måste därför fortgå så att bra skydd, hög rörlighet och
god anfallsförmåga erhålls. Kristdemokraterna vill
betona att hög säkerhet, gott personligt skydd, tillgång
till modern materiel, effektiv sjukvård och trygga
ledningsfunktioner är betydelsefulla faktorer i händel-
se av ofred och när vi sänder ut personal i fredsfräm-
jande internationella operationer.