Herr talman! Det betänkande som nu behandlas i
kammaren handlar om Sveriges totalförsvar för 1998.
Betänkande skall, tycker jag, ses som ett led i den
förändring av vårt totalförsvar som påbörjades i och
med 1995 och 1996 års försvarsbeslut och som angav
inriktningen av vårt framtida svenska totalförsvar.
Denna förändringsprocess är en logisk följd av att
den säkerhetspolitiska situationen har förändrats så
radikalt sedan det kalla krigets tid.
Vi upplever nu ett säkerhetspolitiskt läge i vårt nä-
rområde som inger stora förhoppningar för framtiden
om fred och samarbete mellan folken i Europa i stället
för krig och konflikter, som så länge präglat vår kon-
tinent.
Det är alltså en ny tid som vi nu möter, vilket ock-
så ställer krav på att vi kan anpassa oss och delta i
samarbetet för en utveckling av demokrati och stabili-
tet i vår del av världen.
Det är inför denna nya tid som vi nu går till mötes
som också vårt totalförsvar måste anpassas.
Herr talman! Även om vi nu går in i en ny tid, med
fred och avspänning, får vi inte glömma det förflutna.
Det finns anledning, tycker jag, att vi då och då på-
minner oss själva om att det inte är så länge sedan
som Europa härjades av krig och våra grannländer var
härtagna och ockuperade av främmande makter.
Flertalet av Europas länder styrdes av diktaturer. Så
såg bilden ut för bara 55 år sedan.
Det är en kort tid, men ibland har jag en känsla av
att minnet är kort. Vi glömmer mycket av detta i våra
diskussioner om Sveriges säkerhet.
Historien har lärt oss att ingenting är slutgiltigt
eller beständigt. Detta är ett faktum. Nu är de alla
borta - Hitler, Mussolini, Franco, Stalin och alla hans
efterföljare i förutvarande Sovjetunionen och i öststa-
terna. Berlinmuren har rivits. Den är också borta nu.
De förändringar som pågår i Europa och som i dag
präglas av demokrati och samarbete ställer naturligt-
vis krav på att vi i någon mån kan frigöra oss från den
försvarsstruktur som i stort sett är kvar sedan det kalla
krigets dagar. Det är en process som vi är inne i som
ännu inte är slutförd när det gäller vårt framtida total-
försvar.
Vi står nu inför uppgiften att forma ett modernt
totalförsvar, som också har förmågan att möta den nya
tidens krav på fredsfrämjande och humanitära inter-
nationella insatser samt anpassas till att möta kriser
och svåra påfrestningar som kan komma att hota det
civila samhället - vårt eget samhälle.
Herr talman! Jag är starkt medveten om att de för-
ändringar som nu sker och har skett inom Försvar-
smakten i många stycken är mycket smärtsamma för
anställd personal och för de orter som drabbas av
förändringar. Jag förstår också att det kan vara pres-
sande för riksdagsledamöter i denna kammare att
medverka i beslut som drabbar den egna regionen
eller den ort som man representerar. Jag förstår detta.
Trots detta måste förändringar ske. Det är föränd-
ringar som är inriktade på att forma ett modernt total-
försvar, som är flexibelt och anpassat för att möta de
vidgade uppgifter som vi har framför oss. Det är nöd-
vändigt att vi har förmågan att lyfta blicken och se de
möjligheter och löften som den nya tiden bär med sig.
Herr talman! Det är betydande belopp som avsätts
för totalförsvarets ändamål. Den ekonomiska ramen
för totalförsvaret uppgår till 41,2 miljarder kronor.
Det är mycket pengar. Av dessa går 37,2 miljarder
kronor till det militära försvaret. Det är också mycket
pengar. Det är självfallet fråga om att få ut den mest
optimala effekten av de pengar som vi sätter in i total-
försvaret. Därför pågår denna process när det gäller
omdaningen av vårt totalförsvar i Sverige.
Bakom detta betänkande och fördelningen av
medlen står Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Övriga partiers förslag följer sedan länge kända
mönster.
I detta betänkande står Folkpartiet liberalerna
bakom förslaget om de samlade utgifterna för total-
försvaret, men anser att ytterligare 150 miljarder
kronor bör anvisas till det militära försvaret genom en
omfördelning från det civila försvaret.
Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna
förordar högre utgifter. Vänsterpartiet och Miljöpar-
tiet förordar lägre utgifter. Socialdemokraterna och
Centern ligger alltså i något slags mittfåra. Vi tar
ansvar för det militära försvarets möjligheter att värna
vårt land och medverka i internationella insatser, som
jag tidigare var inne på.
Moderata samlingspartiet redovisar i ett särskilt
yttrande att man under de kommande fyra åren vill
tillföra försvaret ytterligare 1 miljard kronor per år.
Har Moderaterna inte upptäckt de förändringar som
sker och har skett i det säkerhetspolitiska klimatet i
vårt närområde? Moderaterna ligger fortfarande och
trycker i skyttegravarna och ser inte att en ny säker-
hetsstruktur växer fram i Europa. Jag vill säga att
Moderata samlingspartiet i sanning är ett konservativt
parti - så till den milda grad att man sitter kvar i en
åldrig försvarsstruktur.
Det brukar skämtsamt sägas att vi hade haft kvar
det hästanspunna kavalleriet om Moderaterna hade
fått styra Sveriges försvar tidigare. Det är kanske en
grov karikatyr, men på något sätt är det så.
Under den tid jag har varit med i fösvarspolitiken
har jag sett att Moderaterna ständigt har varit bakåt-
strävare. Man har icke velat vara med på några för-
ändringar. När vi har flyttat positionerna till en ny
punkt har Moderaterna försvarat denna nya stånd-
punkt, men man har aldrig kunnat se framåt. På något
sätt bör vi komma loss från de gamla strukturerna och
det gamla tänkandet. Det krävs i den nya tid vi står
inför.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet drar för långt gå-
ende slutsatser av att det säkerhetspolitiska läget har
förbättrats. De är beredda till kraftiga ekonomiska
nedskärningar av försvaret. Man måste ställa sig frå-
gan om dessa två partier ingenting lärt av de historis-
ka erfarenheterna.
Jag pekade på att det bara är 55 år sedan som hela
vår kontinent var i fullt krig. Ingenting är slutgiltigt.
Ingenting är beständigt. Det är viktigt att man inser
detta. Fortfarande gäller att vårt militära försvar, trots
att det säkerhetspolitiska läget förbättrats, skall vara
berett att möta ett väpnat angrepp mot Sverige.
Det torde vara bekant för mina båda kolleger från
Vänsterpartiet och Miljöpartiet att den militära plane-
ringen görs med lång framförhållning. Om man kän-
ner ansvar för landets säkerhet får man inte efter en
kort tid av säkerhetspolitiska förbättringar medverka
till att äventyra det militära försvarets möjligheter att
värna vårt land vid ett eventuellt väpnat angrepp.
Även om vi nu ser att säkerheten stärks och även om
vi för närvarande inte ser något militärt hot mot Sve-
rige tror jag att vi kan vara överens om en sak, Jan
Jennehag och Annika Nordgren. Den eviga freden har
ännu icke inträtt.
Herr talman! I försvarsutskottets betänkande före-
slås några åtgärder som innebär betydande samord-
ning och rationalitet inom Försvarsmakten, och som
också innebär betydande besparingar. Låt mig nämna
två förslag.
För det första föreslås en omstrukturering av För-
svarsmaktens skolverksamhet. Det har redan varit
uppe till debatt här i kammaren. För det andra inrättas
Försvarsmaktens helikopterflottilj, vilket är ett fullföl-
jande av riksdagens beslut från 1996.
Herr talman! Christer Skoog kommer senare i de-
batten att närmare utveckla utskottsmajoritetens syn
på Försvarsmaktens skolor, och Ulf Kero kommer i
sitt anförande att behandla frågan om Försvarsmak-
tens helikopterflottilj.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskot-
tets hemställan i dess helhet och avslag på samtliga
motioner och reservationer.