Herr talman! Nästa år kommer det militära försva-
ret att kosta 37,2 miljarder kronor. Frågan är om detta
är en rätt prioritering i en tid då behoven inom vård,
omsorg, bistånd, miljö m.m. är enorma. Är detta rätt
investering i en tid då alla partier har varit överens om
att vidga det säkerhetspolitiska begreppet till att om-
fatta bl.a. miljöförstöring, resursutarmning, ökande
sociala och ekonomiska klyftor? Miljöpartiet anser
inte att detta är rätt prioritering. Vi vill växla över det
militära försvaret till ett starkt civilt försvar där peng-
ar investeras i säkerhet och inte i JAS-plan. Det be-
hövs pengar för att motverka att konflikter uppkom-
mer.
Pengar måste föras över från det militära försvaret
till investeringar i verklig säkerhet för bättre miljö,
minskade sociala klyftor, för att motverka sårbarhet
och öka robusthet och självtillit i samhället.
Men sedan är frågan hur de pengar som trots allt
fördelas till det militära försvaret används. Den har
flera andra talare tagit upp här i dag.
Det har glädjande nog skett besparingar inom för-
svaret de senaste åren. Nu gäller det att se till att be-
sparingarna sker på ett korrekt och långsiktigt sätt, på
ett sätt som går att försvara. Så sker inte i dag.
I betänkandet finns det två alarmerande exempel
på hur skattebetalarnas pengar praktiskt taget slängs i
sjön. Det gäller dels en förflyttning av radio- och
signalspaningsförband på Malmen till F16 i Uppsala,
dels en vädercentral i Skåne.
Flytten av signalspaningsförbanden går klart emot
vad vi sade i försvarsbeslutet så sent som för ett år
sedan, nämligen att nyinvesteringar enbart skall ske
om det oundgängligen är nödvändigt. Här sker nyin-
vesteringar i samband med flytten. Personalen har
visat klart och tydligt att det inte är vare sig ekono-
miskt försvarbart eller att det finns andra argument.
Det skall ske en nyinvestering och flytt till Uppsala.
Vädercentralen färdigställdes i somras för minst
20 miljoner kronor. Nu skall den lämnas! Detta tar
Karin Wegestål upp i ett särskilt yttrande till betän-
kandet.
Det finns utöver dessa även andra exempel på un-
derligheter inom Försvarsmakten när det gäller eko-
nomin. Är det ovilja eller oförmåga från regeringen
att ta itu med den ekonomiska hanteringen? Vi har
hört talas om nya, gigantiska svarta hål - som Henrik
Landerholm tog upp - och nya siffror så gott som
varje vecka. IT-projekt som SIRIUS har regeringen
förnuftigt nog stoppat, men det hann rulla i väg mil-
jontals kronor. Sedan är det 2000-problemet, dvs.
millenniumskiftet. Vad händer med datorer, styr- och
reglerteknik osv.? Detta har man inte budgeterat för
eller förberett inom Försvarsmakten på ett ansvarsfullt
sätt.
Man måste fråga sig när allmänhetens tålamod tar
slut. Vilken trovärdighet har vi försvarspolitiker,
regeringen och försvarsministern när pengahantering-
en går till på det här sättet?
Regeringen har skärpt tonen och ställt ett antal
skarpa frågor till högkvarteret om 2000 och IT. Det är
bra. Men regeringen har inte i vare sig någon propo-
sition eller något uttalande visat eller tagit ansvar för
hur frågorna skall följas upp. Hur skall det bli med
ansvarsfrågorna? Hur skall den ekonomiska effekten
för myndigheterna budgeteras? Hur skall överväg-
ningar gå till i prioriteringarna av IT-verksamheten i
olika samhällsfunktioner?
Jag anser att regeringen måste återkomma till
riksdagen med en samlad redogörelse för hur 2000-
problemet skall hanteras. Denna redogörelse måste
omfatta ansvarsförhållanden, hur kostnader skall
budgeteras och hur prioriteringarna skall se ut för
olika samhällsfunktioner som bedöms påverka rädd-
ningstjänst, sjukvård, energiförsörjning. Vad händer
t.ex. med våra kärnkraftverk vid millenniumskiftet?
Herr talman! Regeringen vill att riksdagen säger
okej till att beställa materiel så att, som det står i be-
tänkandet, behovet efter 1998 för dessa och tidigare
beställningar tillsammans uppgår till högst 83,5 mil-
jarder kronor.
Mer än hälften av denna enorma summa, som är
svår att begripa, är beställningar som redan har gjorts.
Den del av bemyndigandet som avser nya beställning-
ar och utvecklingsarbeten uppgår under 1998 till
nästan 25 miljarder kronor.
Miljöpartiet avvisar den del av bemyndigandet
som avser nya beställningar och utvecklingsarbeten.
De som redan är gjorda går det tyvärr inte att göra så
mycket åt utan att de svenska skattebetalarna får beta-
la straffavgifter och skadestånd till industrin för brut-
na kontrakt.
Det borde egentligen vara omöjligt för riksdagen
att ge ett generellt beställningsbemyndigande i stort
sett - det har blivit litet bättre på senare tid - utan att
veta vad man tar ställning till för inköp och utan möj-
lighet att göra operativa bedömningar.
Ett projekt som jag vill särskilt lyfta fram är ubåt
Viking. Med nuvarande beslut om sju ubåtar i aktiv
tjänst kommer det att dröja minst 25 år innan Sverige
får behov av nyanskaffning av ubåtar. Sverige är i dag
en stormakt i Östersjön beträffande militär kapacitet -
inte minst på ubåtssidan. Trots det är regeringen inte
beredd att avbryta utvecklingen av ubåt Viking. Jag
menar att det får vara nog med JAS-projekt i försvar-
smakten, och projektet ubåt Viking måste avbrytas.
Vi i Miljöpartiet ger inte upp vårt JAS-motstånd. I
en tid då en enig riksdag säger att det inte föreligger
något som helst militärt hot mot Sverige fattade rege-
ringen i juni, på riksdagens mandat, beslut om ytterli-
gare inköp av 64 JAS-plan för nästan 30 miljarder
kronor. Under budgetåret 1998 kommer JAS att kosta
ungefär 7,6 miljarder kronor. Hela JAS-ramen är nu
uppe i fantastiska 76,4 miljarder kronor. Miljöpartiet
anser att förhandlingar måste upptas mellan regering-
en och industrigruppen JAS i syfte att upphäva beslu-
tet om att anskaffa ytterligare JAS-plan.
Herr talman! Totalförsvaret måste ligga i täten när
det gäller miljöfrågorna, särskilt nu när miljöhoten
ingår i det säkerhetspolitiska begreppet. Försvarets
miljöengagemang, i teori men framför allt i praktik,
har givetvis betydelse för folkförankringen och för
trovärdigheten i och med att vi ser att miljöförstöring-
en är ett säkerhetspolitiskt problem. Regeringen flyt-
tar tyvärr inte fram positionerna på miljöområdet -
någonting som jag hade hoppats att Centern skulle ha
försökt driva i förhandlingar med regeringen, men så
har inte skett. Miljöpartiet kräver att regeringen utar-
betar en strategi för hur man vill driva miljöarbetet
inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Ett konkret exempel är blyad ammunition. För-
svarsmakten och regeringen konstaterar i olika skrif-
ter bara att "utvecklingsarbetet pågår" inom området.
Jag anser att detta arbete med kraft måste prioriteras.
Vi har sett i andra länder att det finns alternativ. Ett
slutdatum för användning av blyad ammunition bör
fastslås.
Vindkraften är viktig för att minska sårbarheten
och öka säkerheten i vårt samhälle. Följaktligen är det
i Försvarsmaktens intresse att stödja en sådan utveck-
ling, en övergång till säkrare energisystem och ett
robustare samhälle. Försvarsmakten skall naturligtvis
inte utan saklig grund få hindra etableringen av vind-
kraft. Det pågår ett arbete om detta, och utskottet har
tidigare konstaterat att det arbetet måste påskyndas.
Regeringen följer alltså inte upp detta i skrivelsen till
riksdagen, som vi behandlar i dag, och det är synd.
Det måste till en ökad press här! Regeringen måste
enligt min mening ge Försvarsmakten i uppdrag att
tillämpa övergångsregler för att förhindra att vind-
kraftsetableringar stoppas av försvaret, inte minst mot
bakgrund av att en förstudie som NUTEK nyligen har
presenterat visar att vindkraftverk inte stör försvarets
signal- och radarspaning i den omfattning som man
tidigare hade trott.
Miljöpartiet anser att miljökonsekvensbeskriv-
ningar med uppföljning och utvärdering skall vara
obligatoriska vid större militära övningar, t.ex. PFF-
övningar på svenskt territorium. Regeringen måste
göra en utredning om vilka förutsättningar som skall
gälla och vilken omfattning en övning skall ha för att
en miljökonsekvensbeskrivning skall göras.
Herr talman! Jag vill som hastigast nämna några
andra förslag som Miljöpartiet har som behandlas i
detta betänkande. Vi anser att regeringen bör tillsätta
en utredning som skall lämna förslag till en omställ-
ning av försvarsforskningen mot civil verksamhet. För
att främja en sådan utveckling föreslår Miljöpartiet
fyra pilotprojekt: dyslexiprojekt, sensorprojekt, man-
maskin-projekt samt riskanalysprojekt. Till detta
tillskjuter vi 30 miljoner kronor. Vi avsätter också
mer pengar än regeringen till kustbevakningen.
Vi avsätter också pengar till en civilmotståndsut-
bildning. Vi anser att civilmotståndsfrågorna måste
prioriteras i Sverige. De har legat på is länge. Jag vill
uppmana försvarsministern att i samtal med psykför-
svaret ta upp den frågan, eftersom det är de som har
ansvaret. Detta ligger alldeles för mycket i träda. Det
är också intressant att se det ur ett anpassningspers-
pektiv.
Miljöpartiet reserverar sig tillsammans med krist-
demokrater, folkpartister, moderater och vänsterpar-
tister i fråga om officersutbildningen. Jag vill bara
instämma i vad tidigare talare har sagt om detta. Len-
nart Rohdin och Jan Jennehag tog båda upp detta
nyss.
Vi har också behandlat frågan om helikopterdivi-
sioner, och det finns inte mycket att tillägga. Här har
vi en bred enighet mellan fem partier i Sveriges riks-
dag från olika utgångspunkter om att det är ett felak-
tigt beslut som riksdagen är på väg att fatta när det
gäller helikopterorganisationen, inte minst när det
gäller helikopterberedskapen längs Norrlandskusten.
Herr talman! Miljöpartiet har en stor mängd reser-
vationer till dagens betänkande, som vi brukar ha i
försvarsfrågor. Vi står bakom alla dessa, men för tids
vinnande yrkar jag bifall till reservation 4 om bespa-
ringar - Miljöpartiet vill spara betydligt mer än vad
regeringen och majoriteten vill göra på det militära
försvaret -, reservation 25 om miljöfrågor och reser-
vation 35 om beställningsbemyndiganden.