Herr talman! Det var intressant att lyssna på Anna Kinberg Batra. Hon var i stort sett nöjd med det mesta som regeringen företar sig och med de senaste årens politik. Det enda som verkar ha varit problematiskt de senaste sju åren och också nu är egentligen Socialdemokraterna.
Det är ett spännande sätt att se på läget när vi har en högre arbetslöshet än de jämförbara länderna i EU, när vi ser hur långtidsarbetslösheten nära nog har tredubblats under den borgerliga tiden och hur vi nu också låser in 30 000 människor, även fler unga, i fas 3, människor som er partisekreterare nu för tiden inte ens tycker att man ska räkna som arbetslösa.
Det råder ingen som helst tvekan om att ni har svårt att klara jobben och att er politik har problem.
Det där ser vi också när ni nu reviderar era egna prognoser på fyra års sikt. Tidigare har ni alltid räknat med att arbetslösheten ska sjunka kraftigt, ned till under 5 procent, om bara er politik får verka några år. Så går åren, och den här fantastiska utvecklingen ska alltid inträffa om fyra år.
Den här gången har ni kraftigt reviderat upp arbetslösheten och alltså även reviderat ned tron på de egna politiska insatserna. Jag skulle vilja fråga finansutskottets ordförande vad det är som ligger bakom. Det är i och för sig förståeligt med tanke på att resultaten inte har varit så bra, men vad är det ni inte längre tror fungerar lika bra som ni trodde tidigare? Det är ju en kraftig förändring när ni nu ligger på drygt 6 procent i stället för knappt 5 procent.