Herr talman! I Finanspolitiska rådets rapport för 2013 konstateras följande:
"Sambandet mellan antalet vakanser och arbetslöshetsnivån tyder på att den försämrade matchningseffektivitet som noterades efter 2009 kvarstår."
Man konstaterar också att arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå och att arbetslöshetstiderna ökar, vilket på sikt medför en större andel långtidsarbetslösa.
Som jag ser det är detta ett av de enskilt största misslyckandena för regeringen.
Det är ett faktum att den försämrade matchningen leder till en högre jämviktsarbetslöshet. Alldeles oavsett hur konjunkturen ser ut i övrigt har regeringens misslyckanden vad avser matchningen lett till en högre arbetslöshet.
Att vi sedan har haft en sämre konjunkturell utveckling än normalt kan man till viss del skylla på omvärlden, men det förbättrar knappast situationen.
När regeringen tog vid hade vi en arbetslöshet på 6,1 procent. I dag ligger den, enligt vissa bedömare, på 8,7 procent. Det är närmare en halv miljon människor som vill och kan jobba men som inte har något jobb att gå till.
Herr talman! Det är min och Sverigedemokraternas analys att den försämrade matchningen består av två huvudsakliga komponenter. Dels har regeringen fört en missanpassad utbildningspolitik, dels har man fört en missanpassad invandringspolitik.
Låt mig redogöra för några av Sverigedemokraternas åtgärdsförslag på dessa två områden. Vad gäller den högre utbildningen har nuvarande och tidigare regeringar alltför länge fört en politik där huvudsyftet är att den enskilde ska kunna förkovra sig efter eget tycke och smak i det som för stunden verkar intressant. Det kan i och för sig vara upp till var och en. Men ska det ske på skattebetalarnas bekostnad?
Sverigedemokraternas utgångspunkt är att syftet med den högre utbildningen är att i första hand utbilda arbetskraften för arbetsmarknadens behov.
Sverigedemokraterna vill åtgärda detta genom en grundlig reform av resursallokeringen. I stället för att tilldelningen av resurser baseras enbart på antal studenter och avklarade studiepoäng har Sverigedemokraterna föreslagit ett system där lärosätena får en större peng om studierna leder fram till en examen och om utbildningen i högre utsträckning kopplas till arbetslivsetablering.
På detta sätt ges lärosätena och i förlängningen studenterna större incitament att utbilda och utbilda sig för arbetsmarknadens behov. Det leder i sin tur till en förbättrad matchning på arbetsmarknaden.
Herr talman! Massinvandringen av huvudsakligen lågkvalificerad arbetskraft har även den försämrat matchningen.
När jag ställde frågan till finansminister Anders Borg om han delade bedömningen att Sveriges nuvarande invandringspolitik kan antas ha försämrat matchningen eftersom utbildningsnivån bland asyl- och anhöriginvandrarna från tredjeland generellt är väldigt låg höll han inte med.
Finansministern menade i stället att vi kan utbilda dem som kommer hit så att de blir kvalificerade nog att ta ett jobb på den svenska arbetsmarknaden.
Men, herr talman, är inte just detta att de behöver utbildas det yttersta tecknet på att de inte är korrekt matchade?
Om utgångspunkten är att invandrare måste sättas i skolbänken för att studera och bli kvalificerade för den svenska arbetsmarknaden innebär det rimligen det att de inte är matchade med den svenska arbetsmarknaden och att vi därmed får en försämrad matchning och i förlängningen en högre jämviktsarbetslöshet.
Sverigedemokraterna vill, som de flesta vid det här laget känner till, drastiskt minska den utomeuropeiska asyl- och anhöriginvandringen.
Vi vill också modernisera arbetskraftsinvandringen. Det finns i dag, i ett läge med 445 000 arbetslösa, inget generellt behov av arbetskraft. Däremot har, som alla vet, den bristande matchningen skapat luckor på arbetsmarknaden.
När det gäller arbetskraftsinvandringen bör man rikta in sig på högkvalificerad arbetskraft i stället för att, som regeringen har gjort, fokusera på huvudsakligen lågkvalificerad arbetskraft. Sverigedemokraterna är i stora delar positiva till ett regelverk som bygger på EU-kommissionens så kallade blåkortsdirektiv. Om detta har vi redan röstat i kammaren. Det innebär att en arbetskraftsinvandrad ska ha en inkomst på en och en halv gånger medianinkomsten och att den sökande ska uppvisa handlingar som styrker relevanta yrkeskvalifikationer som avses för det yrke som man söker. Man ska också kunna visa att man har en sjukförsäkring som täcker de risker och kostnader som normalt täcks för svenska medborgare.
Vi tycker dessutom att det är rimligt med en arbetsmarknadsprövning även för högutbildad arbetskraft. På så vis får vi en arbetskraftsinvandring som verkligen tillför något till det svenska samhället - detta i motsats mot regeringens linje där huvuddelen av arbetskraftsinvandringen är lågkvalificerad, där det redan finns en stark konkurrens om jobben, där undanträngningen är som allra störst och där nya invandrare ska konkurrera med dem som redan befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden - alltså i huvudsak ungdomar och utrikes födda. Den enskilde arbetskraftsinvandraren behandlas ibland direkt inhumant i dag.
Sverigedemokraterna är helt ensamma i den här kammaren om att ha recept för en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Jag skulle också vilja tala om en geografisk matchning. Här i Stockholm är arbetslösheten lite lägre än i stora delar av övriga landet, men inte hela landet. Det finns undantag. Däremot finns här en bostadsbrist utan dess like.
Den urbaniseringstrend vi har upplevt under ganska lång tid är förvisso inte särskilt unik; den finns över hela världen. Men är det verkligen en naturlag att den svenska landsbygden ska avfolkas och att vi alla ska bo i tätort? Sverigedemokraterna är hela Sveriges parti. Vi har en bred politik för alla delar av landet, och vi tycker att hela Sverige ska leva. Det finns stora delar av näringslivet där förutsättningarna kan vara lika bra eller bättre på landsbygden än i storstaden. Tillverkningsindustrin för maskiner, motorer och fordon, råvaruutvinning, framställning av stål och metall, logistik, distribution och transport - samtliga dessa näringar har haft en starkare sysselsättningstillväxt på landsbygd än i tätort. Vi ser också ett uppsving i intresset för närproducerad mat, vilket har lett till en tillväxt i småskalig livsmedelsförädling.
Herr talman! Sverigedemokraterna ser en utmaning i att skapa attraktiva förutsättningar för näringar som drar nytta av fördelar som landsbygden har att erbjuda: skogen, jordbruket, fiske- och vattenbruket, gruvnäringen och mineraler, natur- och kulturmiljöer samt besöks- och turismnäringen. Vi vill kraftigt upprusta Inlandsbanan och tvärbanorna för att öka kapaciteten och bygga bort skogsnäringens flaskhalsar. Inlandsbanan behöver klara ett högre axeltryck, och den behöver elektrifieras.
Vi vill investera i bättre förutsättningar för svenskt vattenbruk och fiskodlingar. I vårt grannland Norge odlar man närmre en miljon ton matfisk varje år. I Sverige stannar vi på blygsamma 12 000 ton. Det finns en statlig offentlig utredning som har legat på jordbruksministerns bord i snart fyra år och som pekar på möjligheterna att skapa sysselsättning inom denna näring, att förutsättningarna för detta är goda och att kostnaderna är relativt låga. Trots detta har ingenting hänt. Passiviteten är oroande.
Vi vill omförhandla flera av avtalen med EU och sluta importera kött och chark- och mejeriprodukter som strider mot intentionerna i den svenska djurskyddslagen. Vi vill på så vis också skydda svenska bönder mot en konkurrens som inte baseras på lika villkor, utan där konkurrenterna har en fördel endast för att de inte sätter samma värde på djurens väl.
Vi vill reformera lagen om offentlig upphandling för att möjliggöra att man ställer krav på närproducerad mat. Det kan naturligtvis också ha en positiv effekt för våra lokala bönder och matproducenter. Stora delar av marknaden utgörs ju av det offentliga.
Vi vill, i motsats till exempelvis Centerpartiet, höja återbetalningen av dieselskatten för Sveriges bönder. Hela Sverige ska leva. Vi vill satsa på förbättrad infrastruktur och enklare regelverk för att stimulera turismen och besöksnäringen på landsbygden. En näring som i dag omsätter 264 miljarder kronor och sysselsätter 165 000 personer kan med rätt förutsättningar närmast fördubbla sig till 2020, enligt branschorganisationen Svensk Turism. En fördubbling är alltså möjlig med rätt förutsättningar.
Vi behöver upprusta Malmbanan för att gruvnäringen ska kunna expandera. För gruvnäringens skull behöver vi också satsa på fler utbildningar - allt ifrån enklare och kortare yrkesutbildningar till längre civilingenjörsutbildningar.
Vi vill, som enda parti i den här kammaren, återupprusta den svenska Försvarsmakten. Vi vill återinföra den svenska värnplikten, om än i begränsad upplaga jämfört med 80-talet. Vi vill återöppna nedlagda regementen och flottiljer samt kraftigt stärka närvaron på Gotland. Detta gör vi därför att vi tycker att det är genant att vi i dag har ett enveckasförsvar, som dessutom verkar ha stängt på helgtid. Men vi skapar samtidigt sysselsättning, inte minst på just landsbygden.
Herr talman! Sverigedemokraterna har lanserat ett landsbygdslyft - ett lyft som skapar tillväxt på landsbygden och förutsättningar för upp till 25 000 nya jobb. Det finns flera partier i den här kammaren som har brustit i sitt ansvar, men när det gäller landsbygdens villkor är det särskilt ett som sticker ut. Jag talar naturligtvis om Centerpartiet. Centerpartiet, det gamla bondeförbundet, har haft alla förutsättningar att leverera och att förbättra villkoren för att bo och verka på landsbygden. Men man har misslyckats totalt. Med fyra statsråd, nuvarande och tidigare - Lööf, Erlandsson, Ek och Hatt - har Centerpartiet haft det fulla ansvaret för skog, jordbruk, fiske, hav och vatten, regional tillväxt, transport och infrastruktur. På område efter område har man misslyckats. Sverige behöver ett parti som tar även landsbygden på allvar. Sverigedemokraterna är hela Sveriges parti.
Jag yrkar bifall till reservation 3.