Fru talman! Allt är inte bra. Det sade jag också i
mitt anförande. Vi får absolut aldrig tappa ambitionen
att förbättra verksamheten och kvaliteten i skolan.
Det är naturligtvis också viktigt att vi följer med i
samhällsutvecklingen, så att vi anpassar skolan efter
de nya rön som vi vinner, inte minst att utveckla nya
metoder, nya tekniska hjälpmedel för funktionshind-
rade osv.
Vi kanske inte är tillräckligt nationella i Sverige
så att vi kan vara stolta när vi lyckas med någonting.
Men när det gäller skolan är det väldigt många som
har skygglappar, och med något slags retorisk politisk
upprepning kritiserar man ständigt skolan. Det är inte
nyanserat. Jag upplever att det inte är trovärdigt, när
utomstående bedömare samtidigt lovordar svensk
skola, inte minst förskolan.
Catharina Elmsäter-Svärd säger att vi inte upp-
märksammar akademiska studier osv. och inte tycker
att vi kan vara stolta över sådant. Det säger hon i
Nobels högborg.
Betyg är någonting som vi socialdemokrater inte
ser som det viktigaste i första hand. Det viktigaste är
att vi ständigt har möjlighet till kontinuerliga utveck-
lingssamtal, att vi följer utvecklingen och att betygen
sedan inte ska vara avgörande för om man har möj-
lighet att gå vidare till t.ex. gymnasieskolan. Det ska
inte vara en utsortering. Att betygen mäts vid en spe-
ciell tidpunkt tycker jag harmonierar dåligt med det
som ni många gånger tar upp, att man ska avreglera
och ta bort timplaner.