Fru talman! Dagens debatt handlar om ett stort
antal motioner från den allmänna motionstiden. Det
är hela 274 motionsyrkanden som vi ska ta hand om,
som främst berör skolan. Rent matematiskt skulle
varje yrkande få ta 2,2 sekunder, om vi utgår från tio
minuter som stipulerad talartid. Den ordningen är
olycklig, med respekt för allt det arbete som läggs
ned. Det känns inte riktigt värdigt. Det är naturligtvis
en orimlighet att klara av att kommentera ens en
bråkdel av alla de förslag som har väckts. Det är
något som vi bör uppmärksamma när vi utvärderar
riksdagens arbete. Det var också Yvonne Andersson
inne på.
Nåväl, det finns ju också en positiv sida av att det
väckts så många motioner om skolan. Det tyder på att
skolan engagerar många och att skolan med all san-
nolikhet kommer att bli en av de hetaste frågorna i
den kommande valrörelsen. Det har vi också märkt
här i dag.
Vi socialdemokrater har alltid värnat om en lik-
värdig skola för alla som en viktig del i ett gemen-
samt samhällsbygge. Vi ser det som självklart att
varje elev utifrån sina unika förutsättningar och sin
lust att lära ska ges möjligheter att erövra nya kun-
skaper genom hela livet - från förskolan till vuxen-
studier.
Den svenska skolan svartmålas ofta av främst fö-
reträdare för de borgerliga partierna. Här hemma i
Sverige framställs den ofta genom medierna som en
skola i kris. Samtidigt som vi säger detta ser vi att det
kommer delegation på delegation från andra länder.
Nu har det främst varit Tyskland och Danmark. De
kommer hit för att studera den svenska skolan och
försöka komma underfund med vad det är som gör att
vi i Sverige lyckas så väl i olika internationella jäm-
förande studier.
OECD:s senaste undersökning går under benäm-
ningen PISA. Den har nämnts här flera gånger. Den
mäter kunskaper inom läsförståelse, matematik och
naturvetenskap hos 15-åringar i 32 länder. Den visar
att Sverige ligger i topp. Undersökningen visar också
- vilket jag tycker är glädjande - att den svenska
skolan är likvärdig i jämförelse med skolan i andra
länder i den betydelsen att det inte i första hand är
vilken skola eleven går i som avgör vilka resultat en
enskild elev uppnår. Analyser visar också att den
sociala bakgrunden i lägre grad påverkar svenska
elevers resultat jämfört med genomsnittet i OECD.
Vi har alltså anledning att vara stolta över den
svenska skolan på samma sätt som vi kan vara stolta
när det går bra för oss i andra sammanhang, som t.ex.
musik, design och idrott. Det hoppas jag att även vi
här i kammaren kan vara överens om. Vi kan vara
stolta, men inte nöjda. Mycket finns att förbättra, och
våra ambitioner ska vara höga. Så länge som det finns
ungdomar som lämnar grundskolan utan tillräckliga
kunskaper kan vi inte vara nöjda. Skolorna fullgör då
heller inte sina uppdrag.
Fru talman! För att skolan ska kunna lyckas med
sina uppdrag behövs självklart tillräckliga ekonomis-
ka resurser och professionella människor. Men vi
behöver också kunna erbjuda en god miljö för såväl
vuxna som unga och för såväl arbete som vila. Vi bör
kunna erbjuda våra barn en minst sagt lika bra ar-
betsmiljö som vi vuxna kräver för vår egen del.
Skolan ska vara en trygg och rolig plats att vara
på. Där ska ges möjlighet till personlig utveckling.
Där ska barn och unga kunna etablera relationer med
såväl jämnåriga som vuxna. Skolan ska vara en plats
där alla barn från olika sociala, ekonomiska och kul-
turella miljöer kan mötas. En skola för alla ska genom
att bidra till en ökad integration också hjälpa oss att
nå visionen om ett samhälle för alla.
Skolans uppgift är i grunden densamma som för-
skolans och senare gymnasiets och vuxenutbildning-
ens. De är alla delar i det vi numera kallar det livs-
långa lärandet. Skolan får aldrig ha som sitt enda
syfte att vara en förberedelse för livet, utan skolan
utgör en stor och viktig del av livet självt. Det är
därför som skolan också måste kunna erbjuda en bra
miljö inte bara för lärande utan för att kunna skapa
hög livskvalitet och ett välbefinnande för alla barn
och ungdomar under hela deras uppväxt.
Fru talman! En av de frågor som diskuterades fli-
tigast i utskottet under beredningen av betänkandet
handlar om idrott och hälsa i skolan. Det är mycket
utifrån den oro för barns och ungdomars hälsa som vi
upplever. Då tänker vi på de rapporter som redovisar
att alltfler barn har övervikt, har stressrelaterade
åkommor och har psykiska problem. Vi har också fått
ta del av rapporter om benskörhet redan i tidiga bar-
naår.
Det som är intressant är att idrott och hälsa också
var en av de frågorna som ungdomarna själva disku-
terade energiskt under den s.k. ungdomens riksdag
som hölls här i Riksdagshuset i mitten på mars. Det
var ungdomar från Vännäs, Östersund, Tranemo,
Lindesberg, Bollnäs, Tranås, Uppsala och Linköping.
De skrev en massa olika motioner. Bl.a. tog de i tolv
motioner upp temat idrott och hälsa.
De synpunkter som eleverna framförde är intres-
santa och kan mycket väl förverkligas ute i skolorna i
dag med den nuvarande ansvarsfördelning vi har där
skolhuvudmän och enskilda skolor har en stor frihet
att själva organisera sin verksamhet. Här är några av
de förslag som eleverna kom med.
- Man kan kombinera både undervisning och frisk-
vård genom att t.ex. ha naturkunskap ute i skogen.
- Hela språklektionen behöver inte hållas inne i
lektionssalen. Att ta en promenad med kamraten
för att träna det främmande språket kan fungera
utmärkt.
- För att få fler intresserade av idrott bör man ge-
nom skolan få chansen att komma i kontakt med
fler och kanske mindre vanliga sporter som cur-
ling och ridning.
Detta var några av de förslag som ungdomarna
själva väckte. Alla var överens om att motion och
hälsa måste bli en naturlig del av livet och att skolan
är en mycket viktig inkörsport. Skolan själv kan dock
inte ensam inom ramen för skolans vardag tillgodose
elevernas fulla behov i detta avseende. Men den har
likväl ett ansvar för att förebygga ohälsa. Det kan
bl.a. ske genom att skapa en så god arbetsmiljö som
möjligt i skolan och genom att kontinuerligt bedriva
folkhälsoarbete.
Det är bara att instämma i vad de ungdomar som
medverkade i ungdomens riksdag framförde. Ämnet
idrott och hälsa har här en given uppgift, men frisk-
vårdande inslag kan med fördel även innefattas inom
ramen för andra aktiviteter under skoldagen.
Fru talman! Nu står jag här för troligtvis sista
gången i talarstolen. Trots det måste jag ändå yrka på
att riksdagen avslår samtliga 274 motionsyrkanden.