Fru talman! I det betänkande som i dag diskuteras
behandlas 274 motionsyrkanden. Det är yrkanden
som grundar sig på mycket tänkande, och det har jag
respekt för. I denna som synes sista debatten om
skolan före väljarna får säga sitt om hur Sveriges
riksdag ska se ut vill jag lyfta fram några bakomlig-
gande tankar kring våra yrkanden. Men innan jag gör
det vill jag säga att jag självklart står bakom samtliga
kristdemokratiska yrkanden, men för tids vinning
yrkar jag bifall till reservation 1 under punkt 26.
Fru talman! Det här betänkandet handlar om för-
skolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenut-
bildningen. När jag talar om skolan gör jag det i ge-
nerell mening och menar alla dessa områden. Jag tror
att vi behöver ett helhetsgrepp kring den väg där unga
människor, små människor och lite äldre människor
ska möta samhället i institutionaliserad form.
Skolan är en komplex företeelse. Den är en del av
ett föränderligt samhälle. Tiden, kulturen, trender -
allt är rörligt. Samtidigt innehåller skolan massor av
aktörer som har nära och täta relationer - vilka också
förändras. Det är lätt att glömma bort detta faktum
och försöka bryta ned skolan i delar och behandla
varje del som att de fungerar var för sig. Men det är
en förenklad syn. Tvärtom är just det svåraste med
skolan att varje del kan var för sig vara bra men sko-
lan ändå vara dålig. Delarna måste passa in i var-
andra. Det är ungefär som ett musikstycke som kan
spelas med många instrument och varje melodi är
bra, men kommer instrumenten i otakt låter det minst
sagt dåligt.
Om vi konstruerar en förenklad bild av skolan blir
vi inte trovärdiga. Människor vet att den är långt ifrån
sann. Jag skulle önska att vi i stället tog vara på all
den forskning som vi skattebetalare genom åren har
satsat på för att nå en fördjupad bild av skolan och på
allvar angripa de problem som finns.
Fru talman! Skolan blir inte självklart en bra skola
för att lärarna får goda arbetsplatser, för att eleverna
får fler toaletter, för att nyare läromedel erbjuds eller
för att mer idrott anordnas i skolan. Allt detta vill vi
ha, men det räcker inte. Allt detta måste samordnas.
Skolan blir bra om man samtidigt förbättrar arbets-
miljön, ordnar mindre undervisningsgrupper, lärare
får högre status och eleverna bemöts på ett mänskligt
sätt. Eleverna lär sig bättre i en skola med kompetenta
lärare som får möta eleverna i mindre grupper.
Grundskolans mål nås om ett helhetsgrepp tas som
sätter de grundläggande aspekterna på skolans upp-
gifter i centrum.
Skolan ska ge kunskaper. Värdegrunden med röt-
ter i kristen tradition ska praktiseras. Varje elev ska
vara i centrum och utvecklas efter sin förmåga. Kom-
petenta lärare och god arbetsmiljö är givna förutsätt-
ningar.
Det finns mer att tillägga. Men jag vill samtidigt
påpeka att vi är överens över partigränserna om den
nu gällande läroplanen. Problemet är att den inte har
fått genomslag och vi inte fullt ut är överens om kon-
sekvenserna.
Fru talman! Det finns i flera avseenden brister.
Professor Jan-Eric Gustafsson vid Göteborgs univer-
sitet har granskat skolan på uppdrag av Skolverket.
Jag har fått ta del av hans resultat, och jag kan därför
berätta att det finns behov som behöver åtgärdas för
att vi ska kunna nå skolans mål. Jag hoppas att Soci-
aldemokraterna tillsammans med sina stödpartier
angriper de problemen. Rapporten förväntas komma i
maj.
Alla vill vi ha en god skola, och den ska utveckla
ett gott huvud. Med gott huvud menar jag tänkandets
och intellektets utveckling. Att kunskapsmålen inte
nås vet vi av ett antal rapporter. En fråga som dock
inte uppmärksammats särskilt väl är om tolkningen
av målen har förskjutits eller helt enkelt varierar
mellan skolorna. Inte heller tycks Socialdemokraterna
ha kopplat detta faktum till att det faktiskt råder en
brist på läroböcker som är goda som kunskapsför-
medlare.
En skola ska också karakteriseras av ett gott hjär-
ta. Med ett gott hjärta menar jag respekten för var-
andra och omtanken och känslan, dvs. vår värdegrund
praktiserad i vardagen. Varje skola, förskola och
vuxenutbildning ska självfallet finnas inom ramen för
samma värdegrund. Alla enheterna bör ha en plan för
hur värdegrunden ska praktiseras och hur värdeför-
medling kan ske i alla ämnen. Vi behöver skapa ett
klimat där alla möter varandra med respekt överallt.
Då har vi dessutom nått nollvisionen om mobbning.
En god skola ska också utveckla goda händer.
Med goda händer menar jag det praktiska handlandet,
färdigheter och handens kunskap. Den praktiska kun-
skapen måste få en mer framskjuten plats. Att varva
teori och praktik ger omväxling och stimulerar alla
sinnen.
Alla har inte lika förutsättningar, men alla kan ut-
vecklas på några sätt och alla dessa delar behövs i en
levande organisation som skolan är, men de behövs
också i samhället som sådant. Vi behöver lärare som
kan utveckla detta hos eleverna. Det krävs auktoritet
hos lärare och skolledare. Det krävs goda läromedel,
tid och annat som skolan lider brist på - helt enkelt
förutsättningar för att läraren ska kunna ha och visa
det goda hjärtat.
Det är den goda mixen mellan hjärta, hand och
huvud som är så viktig.
Skolan blir lustfylld när detta fungerar, och det är
trots allt det allra viktigaste för att skolans kunskaps-
mål ska nås. Varje elev, oavsett om det är förskola,
grundskola, gymnasieskola eller vuxenutbildning, har
rätten att känna: Jag duger. Du duger också.
Det är märkligt att inte all forskning om läromed-
lens och lärobokens betydelse har tagits på allvar
under den här mandatperioden. Läroboken måste få
en självklar plats för lärare i deras undervisning. Det
är ett stöd för lärare att kunna ha någonting att sätta i
händerna på elever medan man får hjälpa vissa osv.
Den konkreta verkligheten är jobbig för många lärare.
Eleverna behöver stöd i sitt lärande, och föräldrarna
måste ha stöd och hjälp för att de ska kunna hjälpa
eleverna när de har varit frånvarande eller något an-
nat.
I detta sammanhang vill jag också slutligen på-
minna om styrningen av skolan. Det har visat sig
världen över att inflytande över den egna verksam-
heten, dess styrning och organisation är en källa till
alla tänkbara konstruktiva krafter. Föräldrar som får
engagera sig tänder eleverna till att lära och vara
rädda om sin skola. Föräldrar som får göra val för
sina barn tar ett ökat ansvar. Lärare som får ha ansvar
för sin verksamhet trivs bättre, och elever som får ha
inflytande över sin vardag presterar bättre trivsel och
resultat. Låt oss ta vara på all den forskning som finns
om detta!
Hög värdering av olika typer av kunskap, det goda
huvudet, den goda handen och det goda hjärtat som
visar sig i respekten för varandra är levande organis-
mer som ska bygga en levande lustfylld skola för alla
Sveriges elever och lärare.
Socialdemokraterna har valt en kollektivistisk väg
och likformighet i mångt och mycket. Vi vill möta
framtidens utmaningar med en skola som rymmer alla
och som respekterar allas olikheter och - jag vill
återigen säga detta som stod i en gammal läroplan -
där varje elev har chansen att utvecklas i topp av sin
kapacitet.