Herr talman! När det gäller den första frågan som Nils Fredrik Aurelius ställer är det så att vi under flera år har haft en pågående diskussion i Folkpartiet om att öka öppenheten i hovets ekonomi. Det är ingen ny ståndpunkt som vi för fram att öppenheten och insynen skulle öka. Det har över huvud taget ingenting med de beramade händelserna i samband med statschefens besök i Brunei att göra. Det här är en uppfattning som vi har haft och som vi också har nu när det kommer till avgörande den här gången. Det finns ingen förändring i den delen.
När det gäller antalet riksdagsledamöter kan man naturligtvis alltid diskutera exakt hur många de ska vara. Det som är intressant att fundera kring när det gäller hur många riksdagsledamöter vi har i Sverige är en jämförelse med en del andra länder. I en del andra länder har man parlamentariker på flera nivåer. Vi har ju parlamentariker som fattar lagstiftningsbeslut enbart på en nivå, på den nationella nivån, vilket gör att det kan synas vara många ledamöter i den svenska riksdagen. Men i många andra länder har man egentligen betydligt fler parlamentariker som är nära och representerar medborgarna.
Vi tycker att det är viktigt att det finns ett rimligt antal riksdagsledamöter som kan representera medborgarna och som kan nå ut till medborgarna. Jag tror till exempel inte att det vore så bra för den svenska demokratin att Norrbotten och stora delar av Norrland enbart representerades av socialdemokrater och vänsterpartister eller att andra delar av landet där det finns en stark borgerlig dominans enbart representerades av moderater, folkpartister och andra borgerliga parlamentariker.