Herr talman! Flera var säkert närvarande vid forskningsdagen i riksdagen i dag, och åtminstone om man var närvarande i konstitutionsutskottets del kunde man höra att det fanns ett starkt stöd från svenska folket för demokratin i Sverige. 70 % av folket var nöjda med demokratin i Sverige.
Vi kan se ett ökat politiskt engagemang. Vi kan notera fler politiska partier både här i kammaren sett över tid och ute i kommuner, landsting och regioner.
Samtidigt finns det en del oroande tendenser. Vi kunde i dag höra att partimedlemskapet minskar i intresse. Valdeltagandet minskar, särskilt i lokala val.
Vi människor är rationella, bland annat. Vi väljer att påverka och att delta där det finns utrymme för oss att göra något. Därför är det viktigt att vi i den här kammaren jobbar för att skapa förutsättningar för att stärka det civila samhället. Det civila samhället har genom årtionden trängts tillbaka, i all välmening, men vi måste skapa förutsättningar för att förstärka grunden för vår demokrati, det civila samhället, ge människor utrymme, ge människor möjligheter att påverka, förändra och utveckla sin vardag, vår gemensamma vardag.
Strukturerna kan ibland bli ett fångstredskap. Många medborgare har i dag svårigheter att se igenom hur vårt samhälle är organiserat. Det är inte för inte som den ena utredningen efter den andra har kommit att diskutera var ansvarsfördelningen egentligen ligger. Vem är det som egentligen har makten?
Där medborgaren har svårt att se, där medborgaren inte får utrymme att påverka, utkräva ansvar och delta väljer man bort. Det är måhända det vi samtidigt ser.
Det är ingen hemlighet att Centern vill se en ny samhällsordning för 2000-talet, en samhällsordning som utgår från människor, som stärker fri- och rättigheter, som stärker civilsamhället, som bygger på att det är medborgaren som delegerar makt. Det gäller inte bara till denna kammare, vilket vissa här vill hävda. Medborgaren delegerar makt i varje val man medverkar i: makt till kommun, makt till landsting och region, makt till riksdagen men också makt till EU.
Det måste betyda något att vi har en maktdelning utifrån medborgaren.
Här vill vi från Centerpartiets sida verka för att stärka de direktvalda församlingarna, stärka medborgarnas röst i de direktvalda församlingarna och hitta en tydlig struktur. Vi välkomnar därför en författningsutredning. Det är väldigt bra. Vi ser en bred ingång i den författningsutredningen. Vi hoppas att den kan involvera fler än partier, forskare och experter och att vi kan få ett folkligt samtal, ett medborgerligt samtal, kring hur vi ska forma vårt samhälle underifrån. Vi ser gärna ett demokratikonvent som kompletterar en parlamentarisk utredning.
Det finns med all sannolikhet tid för att bygga ny kunskap, tid för att föra samtal, tid för reflexion, tid för att uppnå en bred samsyn för en ny författning. Dagens grundlag är visserligen 30 år, men den har flera hundra år på nacken. Skuggan från Oxenstierna faller än över vår författning. Visst vore det intressant att kunna bryta upp det centralstyre som präglat oss i århundraden.
Vi vill bygga Sverige utifrån federalismens principer med maktdelning och med ett ansvar tydliggjort i en flernivådemokrati där makt och befogenheter och beskattningsrätt hänger samman. På det sättet får vi inte bara ett stärkt lokalt, kommunalt, självstyre och ett stärkt medborgerligt självstyre utan också ett stärkt regionalt självstyre och en tydlighet för medborgarna att påverka, delta och utkräva ansvar. Ansvarsutkrävande är ytterst medborgarens viktiga uppdrag.
Det finns naturligtvis andra frågor i den här författningsutredningen som vi också är intresserade av att resonera kring. Som jag har sagt är en bred ingång och ett brett, öppet samtal viktigt. Vi har pekat på några områden i vårt särskilda yttrande, som är fogat till betänkandet. Det handlar naturligtvis om valsystemet. Vi stöder också proportionella val. Vi vill stärka personvalet - helt klart. Vi söker skilda valdagar eftersom vi ser möjligheter till ett mer maktdelat Sverige. Det är ett redskap för att stärka det folkliga samtalet kring viktiga frågor på olika nivåer.
Vi pratar om folkomröstning, om lagprövning och om EU. Vi är en del av EU. Vi måste forma ett system för vårt arbete som bygger på detta. Vi vill resonera både vertikalt och horisontellt. Horisontellt gäller det riksdag, regering och myndigheter. Hur fördelar vi? Hur säkrar vi det parlamentariska styret och hur stärker vi den direktvalda nivån? Men vi vill också resonera vertikalt, om EU, regioner och kommuner.
Avslutningsvis går jag till en fråga som inte är föremål för grundlagsöversyn. Det är monarkins ställning. Kommunisterna, Vänstern, vill avskaffa monarkin. Om detta råder det ingen tvekan. Så har det varit länge, så är det än i dag - oavsett om namnet är Vänsterpartiet eller Kommunisterna. Miljöpartiet har sökt en åtgärdsplan för att avveckla monarkin. Enskilda folkpartiföreträdare har tydliga mål när det gäller avveckling.
Det finns en mycket bred uppslutning för ett bevarande av monarkin, som har tjänat Sverige väl, för en modern monarki i tiden. Torekovuppgörelsen ligger fast från vår sida. Det finns inget belägg för att kungahuset saknar legitimitet och förtroende. Vi har inte sett några skäl att förändra den öppenhet och insyn som gäller sedan 1996, som regeringen i budgetunderlaget till riksdagen säger ger en bra överblick över de aktiviteter och åtgärder som har genomförts för de medel som har anslagits. Vi noterar att det inte finns något stöd för att nu göra en förändring i den här delen. Men jag vet, och Mats Einarsson var ju väldigt tydlig - jag delar den uppfattningen - att en undergrävande verksamhet bedrivs från vissa partier. Jag beklagar att Socialdemokraterna och Folkpartiet ställer upp på det undergrävande arbetet.
Jag yrkar bifall till reservation 8 under punkt 11.