Fru talman! Regeringens skrivelse 1998/99:60 Be-
rättelse om verksamheten i Europeiska unionen under
1998 har föranlett ett antal motioner som sammanta-
get lett till inte mindre än 40 reservationer. Vi krist-
demokrater står naturligtvis bakom samtliga våra
reservationer, men för tids vinnande yrkar jag endast
bifall till reservationerna nr 18 och nr 36.
Låt mig inledningsvis få säga att Europasamarbe-
tet för oss kristdemokrater från början till slut är ett
fredsprojekt; ett konkret uttryck för gränsöverskri-
dande broderskap och solidaritet och insikten om vårt
ömsesidiga beroende av internationell samverkan för
fred, trygghet och en bättre miljö.
Sedan 1952, när samarbetet inleddes, har man
lyckats med den ursprungliga huvuduppgiften att
bibehålla fred bland medlemsländerna.
Vi kristdemokrater menar att den viktigaste upp-
giften vi nu har framför oss är östutvidgningen - en
historisk uppgift. Det gäller att säkra demokrati och
respekt för människovärdet i Öst- och Centraleuropa
genom att ta upp de länder som nu står på kö för att
komma in i EU. I väntan på den utvidgningen måste
EU även fördjupa sitt samarbete med dessa länder
både politiskt och ekonomiskt, så att de står väl förbe-
redda den dag deras medlemskap är klart.
Fru talman! Jag vill nu säga en del om några av de
reservationer som vi står bakom. Det första gäller
reservation 18 beträffande EG:s anslutning till Euro-
pakonventionen om mänskliga rättigheter och grund-
läggande friheter m.m.
Konstitutionsutskottet som yttrat sig i frågan anser
i likhet med oss motionärer att frågan om tillämp-
ningen inom EU av Europakonventionen är central.
Man säger vidare: "Konstitutionsutskottet vill därvid
peka på att två skilda system för tolkningen av kon-
ventionen i längden inte är en acceptabel ordning."
Nej, just det. 40 stater har anslutit sig till Europa-
konventionen medan Europeiska unionen omfattar 15
medlemsländer. Självfallet är det nödvändigt att
praxis i så centrala frågor som mänskliga rättigheter
och grundläggande friheter skapas otvetydigt av en
enda domstol.
Bl.a. Amnesty International har pekat på att det
krävs ett införlivande av Europarådets konvention för
att få en utomstående och från EU oberoende rättslig
kontroll. Enligt vår mening är det inte fråga om om,
utan om när detta införlivande skall ske, och vi menar
att det inte finns någon rimlig anledning att vänta.
Fru talman! Vi kristdemokrater menar att kampen
mot narkotika skall ha högsta prioritet. Det är också
ett faktum att alkoholmissbruk ofta är inkörsporten
till narkotikamissbruk. Under Sveriges medlemsför-
handlingar med EU var vi kristdemokrater, som ett av
regeringspartierna, pådrivande för att få ett förhand-
lingsresultat som möjliggjorde en fortsatt restriktiv
alkoholpolitik. Det gick någorlunda. I dag är dock
läget bekymmersamt. Bl.a. på grund av omfattande
neddragningar av tullpersonal har regeringen i stor
utsträckning tappat kontrollen över gränsen. Det har
bl.a. medfört en omfattande smuggling av illegal
alkohol och tobak.
Vår reservation 36 behandlar Amsterdamfördraget
och flyktingfrågorna. Vi menar att Sverige bäst kan
verka för en generös flyktingpolitik genom att påver-
ka andra av Europeiska unionens medlemsländer att
ta ett ökat flyktingansvar och medverka till att flyk-
tingströmmarna fördelas bättre. Vi anser vidare att
vårt land måste gå i spetsen för arbetet att skapa mi-
nimikriterier för asylprövning. Dessa kriterier måste
tillåta mer generösa asylregler samtidigt som de be-
gränsar möjligheten till alltför restriktiva asylregler
som inte ger en asylsökande en viss grundläggande
rättssäkerhet.
Det finns anledning att rikta allvarlig kritik mot
Amsterdamfördraget, som på en punkt innebär ett
allvarligt bakslag för asylpolitiken. Ett tilläggsproto-
koll begränsar nämligen möjligheterna för en med-
borgare i ett av EU:s medlemsländer att söka asyl i ett
annat medlemsland. Det står i strid med 1951 års
flyktingkonvention, som skall garantera obegränsad
tillgång till asylansökan.
Fru talman! När det gäller sysselsättningen är det
tyvärr så att regeringen inte hittills visat sig villig att
följa de rekommendationer för ökad sysselsättning
som EU gett. T.ex. när det gäller att ändra de stela
strukturerna på den svenska arbetsmarknaden. Vi
beklagar också att regeringen lyckats ta udden av ett
förslag om differentiering av tjänstemomsen.
I flera motioner har vi kristdemokrater tagit upp
frågor som berör strukturfonder och regionalpolitik.
Vi menar att byråkratin kring strukturfondsstöden
måste minska och regelsystemen bli enklare. För-
enklad administration och organisation för hantering-
en av EU:s strukturfonder är sannerligen befogad.
Fru talman! Det finns ett antal andra saker som
också skulle behöva kommenteras, men jag nöjer mig
med detta.
Bara till slut, inom Europeiska unionen kan vi i
dag samarbeta kring centrala frågor till gagn för oss
alla: fred, frihet, miljö, solidaritet, sysselsättning,
människovärde, bistånd osv. Vi kristdemokrater ar-
betar positivt vidare för ett utvidgat och förbättrat
EU.