Fru talman! När det gäller de prioriterade områ-
dena är det ingen som har kritiserat de fem områden
som regeringen tidigt presenterade. Däremot har vi
fått en märklig diskussion om ordningen dem emel-
lan. Som jag har sagt här flera gånger var de inte
uppställda i någon sorts prioritetsordning. Jag tycker
att det här mer och mer börjar bli ett slags redaktio-
nell diskussion, och jag tycker inte att det riktigt är
värdigt den här kammaren.
Vi konstaterar att utvidgningen är en viktig och
prioriterad fråga. Jag och andra som har företrätt
socialdemokraterna här i kammaren har poängterat
detta, och jag tycker inte att vi skall behöva orda så
mycket mer om det. Det är då risk för att vi totalt sett
kan få en helt annan uppfattning om den här frågan.
K-G Biörsmark tog upp utvecklingen under 60-
talet, då Sverige stod utanför det dåvarande EG. Man
skall i det sammanhanget inte glömma bort att Sveri-
ge då tillhörde den stora demokratiska klubben Euro-
parådet. Vi var med från början i integrationsarbetet.
Vi var med i Efta.
Vi hade naturligtvis säkerhetspolitiska hänsyn att
ta. Vi hade åtminstone att värna vårt grannland Fin-
land. Sverige gick väldigt långt i förberedelserna. Vi
som i samband med våra medlemskapsförhandlingar
har studerat dessa frågor lite ingående kan konstatera
att Sverige redan på 60-talet anpassade regeringsfor-
men till ett eventuellt medlemskap i Europeiska ge-
menskapen men att det var det säkerhetspolitiska
läget som var avgörande. Hade vi ensidigt följt Folk-
partiets råd under det kalla kriget undrar jag vad som
hade hänt med Finland.