Fru talman! Mitt inlägg i debatten kommer att
handla om EU och jämställdheten. Inledningsvis vill
jag yrka bifall till utrikesutskottets förslag när det
gäller motion 509 yrkande 2 och motion 506 yrkan-
dena 8, 11 och 12 som handlar om jämställdhet och
avslag på reservation 25.
Sveriges inträde i EU medförde en frisk fläkt av
kvinnokraft. Till svensk kommissionär utsåg rege-
ringen en kvinna. I ministerrådet representeras vi av
lika många kvinnor som män. I den socialdemokra-
tiska gruppen i Europaparlamentet har fyra av sju
ledamöter varit kvinnor. På våra listor till Europavalet
varvades kvinnor och män, liksom på den lista vi har
i dag. Men för att få jämställdhet fordras inte enbart
en rättvis representation utan också en politik som
stöder och upprätthåller jämställdhet.
När vi gick in i EU var Sverige klassat av FN som
ett mönsterland när det gäller jämställdhet. Sverige är
världens mest jämställda land, skrev FN i en rapport.
Den politik som vi fört i Sverige för att uppnå det här
målet för vi socialdemokrater också i EU. För oss är
jämställdheten en ledstjärna i det politiska arbetet.
Tyvärr är det inte så för alla partier. Vi fick nyss
höra av Moderaternas representant att jämställdhet är
en vardagsfråga som har mindre dimension än andra
frågor. Man bör inte lägga ned lika mycket politiskt
arbete på detta. Jag hoppas verkligen att de kvinnor
som nu skall gå till val har lyssnat på detta. Att lägga
rösten på Moderaterna innebär att man lägger rösten
på ett parti som anser att jämställdhetsfrågorna skall
skötas vid köksbordet och inte politiskt.
I Europaparlamentet bildades 1984 utskottet för
kvinnors rättigheter. Det är ett starkt utskott som är
pådrivande när det gäller jämställdhetsfrågorna. I
utskottet finns 40 ledamöter. Tyvärr är majoriteten
kvinnor. Ett fåtal män finns med i utskottet.
Under den gångna mandatperioden är det Social-
demokraterna, Vänsterpartiet och Folkpartiet som har
arbetat i utskottet med jämställdhetsfrågor. Övriga
partier har inte funnits med. Därför förvånar det mig
att Vänsterpartiet lägger fram en reservation som rör
jämställdheten i EU. Vår syn på jämställdhetsfrågor-
na har varit samstämmigt i det här utskottet. Vi har
samarbetet kring jämställdheten för att vara starkare
och kunna driva den framåt i EU.
EU-kommissionen har också spelat en avgörande
roll i arbetet för att främja jämställdheten i EU inte
bara genom lagstiftning utan även genom handlings-
program. EU:s fjärde jämställdhetsprogram omfattar
perioden 1996-2000. I detta program anslås en opti-
mistisk ton. Man förespråkar att jämställdhetspers-
pektivet skall genomsyra hela unionens och med-
lemsländernas program och åtgärder. Samverkan
skall ske på alla nivåer, nationellt, regionalt och lo-
kalt. Programmet är radikalt och har många likheter
med den svenska regeringens jämställdhetspolitik.
Amsterdamfördraget, som också har varit uppe i
debatten, och ett antal direktiv utgör de juridiska
grunderna för EU-ländernas samarbete när det gäller
att driva igenom och främja lika behandling av kvin-
nor och män. Tillsammans utgör detta ett regelverk
som är bindande för medlemsstaterna.
I flera artiklar i det nya fördraget lyfts jämställd-
heten fram. I artikel 2 tas jämställdheten upp som en
grundläggande princip. I artikel 3 står det skrivet att
EU måste undanröja brister som rör jämställdheten.
Artikel 13 tar upp diskrimineringsförbud, och artikel
137 behandlar jämställdheten på arbetsplatser. Till
sist tar artikel 141 upp lika lön.
Det är en stor framgång att vi, vid förhandlingarna
om Amsterdamfördraget, fått in en skrivning i artikel
141 som innebär att man skall ha lika lön för likvär-
digt arbete. Det är alltså en förändring från Romför-
draget som hade texten: Lika lön för lika arbete.
Vi har kämpat hårt från svensk sida för att EU
skall ta ett tydligt ansvar för sysselsättningsfrågorna,
och lyckats. Nu finns också ett särskilt sysselsätt-
ningskapitel med i grundlagen med ett antal målsätt-
ningar. Där vill jag framför allt nämna att det handlar
om en mycket stor förbättring för de kvinnor som går
arbetslösa. Grunden för jämställdhet och frihet är ju
rätten till det egna arbetet och rätten till den egna
lönen. Kvinnornas Europa är därför ett Europa i ar-
bete. Kampen mot arbetslöshet är grundläggande.
Lika lön för likvärdigt arbete är naturligtvis en annan
viktig sten i byggandet av ett jämställt samhälle.
Sverige har gjort, och gör, ett mycket bra arbete
och är starkt pådrivande när det gäller jämställdheten
i unionen.