Fru talman! Med anledning av att utrikesutskottets
betänkande 1988/99:UU10 Verksamheten i Europeis-
ka unionen under 1998 behandlas här i kammaren i
dag vill jag ta tillfället i akt att begära ordet. För tids
vinnande, inte minst min egen tids vinnande, skall jag
försöka att begränsa mig. Sören Lekberg har på ett
bra sätt föredragit majoritetens uppfattning. Birgitta
Ahlqvist kommer senare att fylla på, tillsammans med
Tommy Waidelich, om en del andra områden.
I betänkandet ligger en fråga som alltför lätt kan
slinka förbi utan att över huvud taget bli uppmärk-
sammad. Det tänker jag inte låta ske. Frågan är viktig,
om än inte bland dem som brukar räknas till de
tyngsta frågorna. För mig är det självklart att även i
dag försöka fästa fleras uppmärksamhet på denna del
av kulturtemat.
Utskottet har behandlat min motion 1998/99:U503
om konstnärlig utsmyckning av EU:s lokaler. Nu
kanske ni undrar vad den motionen gör i det här be-
tänkandet, i det här sammanhanget. Det är fler än ni
som undrar, så även jag.
Utrikesutskottet är inte det utskott som skall be-
sitta någon särskild sakkompetens på kulturområdet.
Vi kan nu konstatera att motionen ändå är väl be-
handlad om än inte tillstyrkt. Möjligen synes den mig
också ha behandlats på ett ur kulturperspektivet kun-
nigt och insiktsfullt sätt. Frågan kvarstår dock varför
kulturutskottet inte velat ta hand om motionen i dess
helhet eller ens bemödat sig om att yttra sig över
frågan. Bryr sig inte kulturutskottet? Har man inga
ambitioner för kulturen i ett EU-perspektiv? Känner
Inger Davidson, den nuvarande ordföranden i kultur-
utskottet och representanten från kd, inget ansvar?
Kommuner, landsting och statlig nivå har utökats
med ytterligare en beslutsnivå, EU. Konsten har i dag
ingen given plats i EU-debatten. Det finns helt visst
punktinsatser. Vi vet alla att kulturhuvudstadsåret var
förlagt till Stockholm förra året. Men det stannar vid
det.
Dagens påtagliga brist på konstnärlig utsmyck-
ning i EU:s lokaler är naturligtvis en spegel av EU:s
verksamhet och själ. Det behövs en policy för konst-
närlig utsmyckning, lik den vi har för våra offentliga
lokaler nationellt. Detta är en fråga som jag har drivit
som lokalpolitiker hemma i Värnamo under alla år.
En av de sista frågor jag motionerade om till kom-
munfullmäktige gällde att slå vakt om det vi har upp-
nått på detta område. Det gäller också att utveckla
och höja kompetensen när det gäller kultur, konstnär-
lig utsmyckning, arkitektur, design och formgivning.
Detta är en fråga som har följt mig, och jag kommer
inte att släppa taget om den i EU-sammanhang.
Ryggraden i kulturlivet brukar definieras som äld-
re kvinnor. Men ryggraden är också kulturarbetarna.
För att garantera kulturarbetarnas existens och ar-
betsmöjligheter har samhället byggt upp ett system av
ersättningar och stöd. Trots det lever kulturarbetarna
under knappa ekonomiska villkor. Det är också något
man bör beakta i sammanhanget.
Det är viktigt att även fortsättningsvis hävda allas
tillgång till god konst i offentliga miljöer och att
konst får vara en del av den vardagliga arbetsmiljön.
Konsten får inte göra halt vid EU:s dörr, Inger Da-
vidson.
Vi kan vara stolta när vi guidar grupper i Riks-
dagshuset och kan visa vilken konstnärlig utsmyck-
ning som finns. Det är en spegel av hur det svenska
parlamentet värderar kulturen. På samma sätt bör vi
kunna göra i Europaparlamentet och övriga institutio-
ners korridorer. Det är viktigt att vi i fortsättningen
hävdar de värden vi har byggt upp nationellt också i
ett EU-perspektiv.
Regeringen tog ett stort grepp under den förra
mandatperioden, när man utformade ett helt nytt
program för konst, design, formgivning och arkitek-
tur. Vi har börjat att implementera det goda och ge-
digna arbete som gjordes. Därför är det trist att det
inte finns en högre ambition här i riksdagen hos det
utskott som har frågan om hand att förvalta de tan-
karna i ett vidare perspektiv.
När det gäller konstnärlig utsmyckning av statliga
miljöer har Sverige genom åren förvärvat många och
goda erfarenheter. Den myndighet som är verksam
inom området, Statens konstråd, har personal, kun-
skap och kompetens för ändamålet. Jag menar att det
vore en fördel om denna för Sverige speciella kom-
petens och erfarenhet även kunde komma till nytta
inom EU:s institutioner.
Sverige har kunnat bistå medlemskretsen med sär-
skilda erfarenheter inom andra samhällsområden,
t.ex. vad gäller öppenhet i offentlig förvaltning och
arbete med att främja sysselsättningen och öka jäm-
ställdheten mellan män och kvinnor.
Detta är också ett område där Sverige har en spe-
ciell kompetens som vi har förvärvat genom åren. Vi
har någonting att dela med oss av när det gäller de
offentliga miljöerna och vad det betyder för de män-
niskor som arbetar där, men också naturligtvis för
dem som besöker dem. Dessa lokaler är ett skylt-
fönster för våra övriga ambitioner. Det här är en
kompetens som skulle kunna utnyttjas och som vi
skulle kunna erbjuda andra.
Jag tycker att den modell som utvecklats i Sverige
för ändamålet är väl prövad och skulle kunna tillva-
ratas med ett bredare stöd från den här kammaren.
Jag anser att ett utbyte mellan medlemsländerna
på bildkonstens område inom ramen för en utsmyck-
ning av EU-institutionernas lokaler skulle ge en upp-
fattning om den rikedom i konstnärlig produktion
som finns i EU-länderna och den mångfald i uttryck
som existerar bland konstnärerna i medlemsländerna.
De många besökarna i unionens institutioner skulle
därmed inte bara få ett intryck av EU:s ambitioner på
området, utan de skulle också få en bild av de olika
medlemsländernas traditioner och ambitioner på det
här området. På samma sätt skulle vi inte bara visa
hur vi ser på kulturen utan också på kulturarbetarnas
värde för oss alla.
Jag skall stanna här och bara än en gång säga att
jag naturligtvis inte kommer att släppa den här frå-
gan. Jag hoppas att det i fortsättningen kommer att
finnas ett större intresse från kulturutskottets sida. Det
krävs att det utskott som har en särskild kompetens
och ett särskilt ansvar för frågorna också tycker att
det är en så viktig fråga att man åtminstone bemödar
sig att yttra sig över den. Jag kommer igen.
Jag är mycket tacksam för att utrikesutskottet har
tagit sig an frågan på detta seriösa sätt. Det bådar
ändå gott att vi har fått kd:s representant i utrikesut-
skottet att också ställa sig bakom detta. Vi kan kanske
även övertala kulturutskottets ordförande så små-
ningom.