Fru talman! Så här sent, efter närmare fem tim-
mars EU-debatt, har det mesta redan sagts. Jag tänker
därför koncentrera mig på några få punkter som bara
har berörts i förbigående. Det gäller några av de syn-
punkter som Konstitutionsutskottet har lyft fram i det
här sammanhanget.
Till att börja med anser konstitutionsutskottet att
det är positivt att regeringen i den årliga skrivelsen
om EU redovisar sitt agerande och sina ställningsta-
ganden beträffande olika EU-frågor. Det bidrar till
ökad öppenhet och insyn i regeringens arbete. Det
underlättar också riksdagens granskning av regering-
en.
Däremot har EU-skrivelsen - vilket också andra
talare, inte minst Sören Lekberg, har lyft fram - ännu
inte till fullo funnit sina former. Bl.a. skulle informa-
tionen om Sveriges ställningstagande i olika frågor
kunna utvecklas så att vi tydligare ser hur regeringen
har agerat i EU-sammanhang. Utrikesutskottet har
också lyft fram detta i sitt betänkande, vilket jag
tycker är bra.
När det gäller offentlighet och öppenhet i EU-
institutionerna, alltså inte regeringens och riksdagens
arbete, stöder KU regeringens agerande och välkom-
nar de framgångar på området som regeringen fick i
samband med Amsterdamfördraget. Nu gäller det att
följa upp de framgångarna, att följa upp det beslutet,
så att vi får ett rejält innehåll i den rättsakt, den of-
fentlighetsprincip, som EU-institutionerna nu skall få.
Riksdagen har en viktig roll i det arbetet, inte
minst genom att ge sitt stöd åt regeringens arbete. Det
är viktigt att kunna visa en enad front om vi skall nå
fortsatta framgångar i samtal med övriga medlems-
länder.
Till sist en kommentar om Europakonventionen
och EU-fördragen. Just nu diskuterar medlemsländer-
na om det skall inrättas en EU-stadga om mänskliga
rättigheter. I samband med den här skrivelsen, som vi
diskuterar i dag, behandlas också en motion av krist-
demokraterna som kräver att Europakonventionen
införlivas i EU-fördragen.
Förslagen har ett vällovligt syfte, men vi bör tänka
oss noga för. Det finns annars en risk för att vi får två
domstolar, Europadomstolen, som verkar tillsammans
med Europarådet, och EG-domstolen, som dömer i
liknande fall. Vi riskerar att skapa ett onödigt dubbel-
kommando, en ökad otydlighet och ett oklart rättslä-
ge. Praxis i så centrala frågor som mänskliga rättig-
heter måste skapas av en enda domstol.
Fru talman! Jag yrkar härmed bifall till hemställan
i utrikesutskottets betänkande.