Herr talman! Det finns många initiativ på olika
håll och kanter för att stötta människor som av olika
anledningar har hamnat utanför arbetsmarknaden. Det
finns människor som faller mellan stolarna, och det
var lite grann det som Cinnika Beiming tog upp i
replikskiftet med Ana Maria Narti.
Det finns psykiskt sjuka som aldrig har varit inne
på arbetsmarknaden, men som nu är rehabiliterade.
Försäkringskassan har åtagit sig att se till att de blir
friska, så långt det går, och därmed i viss mån an-
ställningsbara. Men man har upplevt problem med att
arbetsförmedlingarna sedan inte har velat göra sin del
av jobbet, att försöka att få ut de här människorna i
någon form av arbete, kanske inte ett reguljärt arbete
men åtminstone arbetsträning. Kommer konkreta
insatser att göras för dessa? Här finns Finsam-, Fri-
sam- och Socsamförsöken, men jag upplever att de
skulle behöva vara betydligt vidare för att få in även
den här typen av människor i arbetslivet.