Fru talman! Jag kanske ska börja med att hälsa
talmannen välkommen till dagens arbete. Vi har ju
hållit på några timmar vid det här laget.
Cinnika Beiming kom ganska omgående in på
vikten av att ta till sig de goda exemplens makt. Där
vill jag understryka att man måste försöka lyfta blick-
en lite över problematiken. Man måste faktiskt se att
det finns saker och ting som fungerar bra och försöka
implementera det på andra håll.
Sedan fortsatte Cinnika med ett resonemang om-
kring trivseln. Det är naturligtvis viktigt med trivseln
på en arbetsplats, men jag tror att man ska akta sig för
att utgå rakt av från att detta med trivseln på en ar-
betsplats också är liktydigt med en bra arbetsmiljö.
Själv kommer jag från en tung industri, där jag job-
bade i en väldig massa år innan kapitalet tyckte att jag
var olönsam, så att jag blev arbetslös. Men det är en
annan sak. Vi hade en mycket hög trivsel på den
arbetsplatsen, en mycket god trivsel. Men vi hade en
erbarmlig arbetsmiljö. Jag tror att man ska vara lite
försiktig när man tittar på om folk trivs och tror att
arbetsmiljön är bra utifrån det.
Cinnika har också lite grann berört elva-
punktsprogrammet. Det tycker vi i stor utsträckning
är bra, eftersom i väldigt stora delar faktiskt bär vår
signatur. Det kommer från den stora arbetsmiljömo-
tion som Vänsterpartiet presenterade 1998. Vi tackar
och tar emot. Det är alltid intressant när regeringen
faktiskt tar till sig vårt resonemang och levererar det
som ett förslag, även om det kommer några år senare.
Det jag egentligen var mest intresserad av var
detta som Cinnika själv tog upp med Jan Rydh och
hur det står till med frågan om sjuklöneperioden.
Eftersom Cinnika Beiming rimligtvis har bättre kon-
takter med regeringen än vad jag har skulle jag vilja
veta lite grann om var vi står med frågan om sjuklö-
neperioden.