Herr talman! Kammaren debatterar nu arbets-
marknadsutskottets betänkande nummer 4 om arbets-
livet. Det är ett omfattande motionsbetänkande med
frågor som omfattar ohälsa i arbetslivet, arbetsmiljö,
företagshälsovård och andra arbetslivsfrågor. Det vi
nu debatterar är ett av vår tids största samhälls-
problem och en av vår tids största utmaningar, dvs.
den ökade ohälsan i arbetslivet.
Arbetslivet har på många sätt inneburit ökade krav
och mer stress som i sin tur påverkar människors hela
livssituation. En växande andel av problemen rör den
psykiska och psykosociala ohälsan. Men många av de
traditionella arbetsmiljöproblemen finns också kvar.
Fortfarande drabbas många människor av belast-
ningsskador och är utsatta för olycksfallsrisker, mo-
notona arbeten, buller, mobbning och våld på arbets-
platsen. Många faktorer har drivit fram förändringar i
samhället, och då har också arbetslivets förutsättning-
ar förändrats. Det uppskruvade tempot, ökade krav på
flexibilitet hos arbetskraften, neddragningar och
minskning av personal har lett till en ökad belastning
och stress för anställda, men också för arbetsledning
och företagare. Lösare nya anställningsformer har
också många gånger lett till mindre inflytande och
delaktighet på arbetsplatsen och mindre av personal-
utbildning.
Ohälsan har effekter för både individen och sam-
hället. Jag ska inte i den här debatten uppehålla mig
vid socialförsäkringsutskottets frågor, men vill ändå
för helhetens skull kommentera de ökade sjukskriv-
ningstalen. Jag ska bara nämna att Jan Rydhs utred-
ning, HpH-utredningen, Handlingsplan för ökad
hälsa i arbetslivet, visar att kostnader för förtidspen-
sion, sjukpenning och rehabiliteringsersättning under
åren 2000-2001 har ökat med i genomsnitt
25 miljoner om dagen. Det här är naturligtvis ingen
acceptabel utveckling.
Herr talman! Orsakerna till ohälsan måste också
sökas utanför arbetslivet i faktorer som påverkar
hälsan i olika grad hos den enskilde, såsom den pri-
vata ekonomin, den individuella kost- och motions-
hållningen och därtill också den upplevda stressen av
att inte hinna med.
Men faktorer utanför arbetslivet kan inte förklara
den kraftiga ökning av ohälsan som har skett under
senare delen av 90-talet. Faktorer utanför arbetslivet
kan inte förklara stora skillnader i sjukfrånvaro mel-
lan olika arbetsplatser och mellan olika regioner.
Ökningstakten kan inte heller bero på att människor
så radikalt skulle ha ändrat sina motions- eller kost-
vanor enbart de senaste åren.
Det finns flera forskningsresultat som visar på ett
samband mellan arbete och ohälsa. Men egentligen
spelar det inte så stor roll vilka orsakerna till ohälsa i
arbetslivet är. Det är ju ändå på arbetsplatsen som
förändringar måste ske för att arbetet ska upplevas
som positivt och spännande.
Herr talman! Arbetsmiljöproblemen är mycket
komplexa. För att lyckas med att komma till rätta
med ohälsan i arbetslivet krävs samverkan mellan
många olika aktörer. Som politiker i den här kamma-
ren har vi vår roll - individen har sin. Men ett mycket
stort ansvar vilar på arbetsmarknadens parter.
En ökad hälsa i arbetslivet står i dag högt på den
politiska dagordningen. För att motverka den ogynn-
samma utvecklingen har regeringen initierat kraftfulla
åtgärder för ökad hälsa i arbetslivet, och ett reformar-
bete inom arbetsmiljöområdet har påbörjats.
I samband med den senaste budgetpresentationen
lanserade regeringen elvapunktsprogrammet för att
förbättra arbetsvillkoren och minska ohälsan i arbets-
livet. Syftet med programmet är att sätta individen i
centrum och göra arbetsgivarens ansvar för ohälsan
tydligare. Det är ett brett åtgärdsprogram som inne-
håller både förebyggande, rehabiliterande och kun-
skapshöjande åtgärder. Det här är ett föränderligt
program som ständigt kommer att utvidgas och för-
ändras.
Jag ska nämna några av de initiativ som har berö-
ring med de frågor som vi hanterar inom arbetsmark-
nadsutskottets område.
Det förebyggande arbetet handlar bl.a. om att upp-
rätta nationella mål för ökad hälsa i arbetslivet. De
utarbetas nu, och vid utformningen kommer också
arbetsmarknadens parter att delta. Det handlar också
om en utveckling av arbetsmiljöarbetet där både fö-
retagshälsovården och skyddsombuden har en viktig
roll.
Hälsobokslut som ska upprättas är en viktig del i
ett utökat ansvar för det förebyggande arbetet som de
offentliga arbetsgivarna måste ta. Nu ser regeringen
också över vilka förutsättningar som finns att även
göra detta inom den privata sektorn.
Elvapunktsprogrammet tar också upp vikten av att
det ska vara lönande att satsa på hälsa och kostsamt
att förbise och bortse från att åtgärder behöver göras.
Jag kan också nämna att regeringen satsat
50 miljoner kronor för försöksverksamhet med nio
olika projekt för ökad hälsa inom den offentliga sek-
torn. Tanken här är att sprida goda erfarenheter för att
utveckla metoder och arbetssätt i det förebyggande
och rehabiliterande arbetet.
Riksförsäkringsverket och AMS har fått ett ge-
mensamt uppdrag att förnya den arbetslivsinriktade
rehabiliteringen. Målet är att fler sjukskrivna ska
återfå förmågan att arbeta. Redan förra veckan be-
slutade också regeringen att anslå 70 miljoner kronor
till detta.
Förutom det regeringen och vi här i riksdagen kan
göra, såsom en skärpt lagstiftning, skärpt tillsyn och
mer resurser, krävs en bred samsyn om vilka orsaker-
na är och om vilka insatser som är nödvändiga. Ut-
skottet välkomnar särskilt därför att regeringen tagit
initiativ till en trepartsdialog. Syftet med dialogen är
att regeringen tillsammans med arbetsmarknadens
parter och berörda myndigheter ska nå fram till en
gemensam överenskommelse för att komma till rätta
med den arbetsrelaterade ohälsan och den negativa
stressen i arbetslivet. Tanken är även att de övriga
frågorna i elvapunktsprogrammet ska beredas inom
ramen för trepartsdialogen. Samtalen leds av Arbets-
miljöverkets generaldirektör Kenth Pettersson, och en
första avstämning kommer att ske till sommaren.
Det är angeläget, herr talman, att verkligen de-
battera och lösa de problem som finns i arbetslivet,
men jag vill, precis som Margareta Andersson var
inne på, också i denna debatt framhålla att vi i dag
alltför ofta tyvärr fokuserar på problemen. Vi får i
debatten en ganska dyster bild. Men för att klara av
att utveckla arbetslivet krävs det goda föregångare i
förändringsarbetet. Det finns många goda exempel på
lyckade insatser för att få bra arbetsförhållanden.
Vid en överväldigande majoritet av arbetsplatser-
na trivs de anställda med sitt arbete, och många upp-
lever att de har ett roligt, intressant och utvecklande
arbete och mår bra. Det vi borde göra är att mer foku-
sera på vad som kännetecknar dessa goda arbetsplat-
ser och fokusera på vad det är som gör att de anställ-
da är friska och mår bra, och sprida det budskapet
vidare till andra arbetsplatser. Som exempel kan
nämnas att inom ramen för regeringens arbete arran-
geras redan nästa vecka, den 9 april, tre regionala
konferenser för ökad hälsa i arbetslivet, som syftar till
att sprida idéer och presentera goda lokala exempel
på hälsofrämjande arbetsplatser.
Herr talman! Vi har gått från ett industrisamhälle
till ett kunskaps- och tjänstesamhälle, och vi måste
inse att personalen i både privat och offentlig sektor
är den viktigaste resursen. Människor måste orka med
ett helt arbetsliv. Arbetslivet måste anpassas så att det
är möjligt att kombinera arbetet med familj, fritid och
andra intressen och samtidigt må bra. Det faktum att
ohälsan varierar mellan olika arbetsplatser betyder att
möjligheterna till inflytande och delaktighet är viktiga
faktorer om man ska trivas på sin arbetsplats. Att
kunna påverka arbetets organisation, sin arbetstid och
hur den ska förläggas är också sådant som måste
finnas med i utvecklingen av ett gott arbetsliv. Ett
modernt arbetsliv kräver anpassning till människors
livssituation och förutsättningar.
Slutligen vill jag än en gång hävda att regeringen
på olika sätt kraftfullt har initierat ett antal insatser
för ett mer mänskligt arbetsliv. Parterna, såväl ar-
betstagare som arbetsgivare, deltar i samtal om de
mer konkreta insatserna.
Jag vill därför till sist, herr talman, yrka bifall till
förslaget i betänkandet i sin helhet och avslag på
samtliga reservationer.