Herr talman! Det var lite klädsamt att Margareta
Andersson i dag beklagade att Centerpartiet var med
och avskaffade bidragen till företagshälsovården,
vilket jag naturligtvis uppskattar. Jag är företrädare
för linjen med obligatorisk företagshälsovård som
jobbar i förebyggande syfte.
I er reservation skriver ni: "Vi är inte redo att fö-
reslå ett generellt statsbidrag till företagshälsovår-
den". Centerpartiet står alltså fortfarande kvar vid sin
åsikt att företagshälsovård är bra, men det är inte så
bra att det ska vara ett obligatorium för företagarvärl-
den att tillse att den finns och fungerar.
I stället säger ni: "Försäkringskassan bör dock
kunna träffa överenskommelse med arbetsplatser med
många långa sjukfall om att köpa in medicinsk ex-
pertis (företagshälsovård)."
Skulle det här då fungera som någon form av
sjukvård, eller skulle det vara ett aktivt arbetsmiljöar-
bete för att förhindra kommande eventuella sjukfall?
Och vem ska betala?
Det var en fråga. I en annan reservation står det så
här: Människor måste få mer makt över den egna
arbetsmiljön. Det är naturligtvis en uppfattning som
jag delar. Vi driver också krav som gör att det blir
möjligt för de anställda att hävda sig och att hävda sin
åsikt och sina intressen när det gäller en taskig ar-
betsmiljö.
Jag ser dock inte någonstans Centerpartiets recept
för att ge de anställda någon makt på arbetsplatserna i
den här frågan. Kanske Margareta Andersson nu kan
redovisa lite grann hur hon vill utveckla de anställdas
maktbefogenheter i det här ärendet?