Fru talman! Efter att ha läst alla motioner med
anledning av propositionen i fråga tror jag att man
kan säga att det inte råder någon större oenighet om
att det finns ett stort behov av nämnda typ av utbild-
ning i Sverige. Vi i Folkpartiet har också den upp-
fattningen. På den punkten tror jag inte att vår upp-
fattning skiljer sig vare sig från regeringens eller från
utskottsmajoritetens.
Folkpartiet delar regeringens uppfattning att Sve-
rige inte skall bygga upp en parallellorganisation till
högskolorna för kvalificerat yrkeskunnande. Vi delar
också grundtanken att det är en strategisk fråga för
landet att åstadkomma en bättre balans mellan kvalifi-
cerat yrkeskunnande och teoretiskt kunnande inom
svensk högre utbildning.
För att ta ställning till strategiska frågor av denna
karaktär krävs det emellertid ett mycket noggrant
underlag och långsiktiga kvalificerade bedömningar; i
samråd med branscher och företag och även med
utbildningsanordnare. Det är i första hand på den
punkten som vi tycker att det brister i betänkandet.
Vi i Folkpartiet anser fortfarande att regeringen
innan förslaget presenterades för riksdagen borde ha
inväntat slutbetänkanden och remissbehandlingar från
olika pågående utredningar som har behov av detta
med livslångt lärande och kunskapslyft som ledstjärna
i sina direktiv.
Regeringen anger inte heller något tydligt och
specifikt mål för den nu föreslagna kvalificerade
yrkesutbildningen. Målet kan knappast vara att ge
fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som
krävs för att självständigt och i lag utföra kvalificera-
de uppgifter i "en modernt organiserad produktion av
varor och tjänster". Det målet kan anges för flera av
de nuvarande yrkesutbildningar som ges inom hög-
skolans ram, t.ex. läkar-, tandläkar-, sjukgymnast- och
sjuksköterskeutbildningar liksom utbildning till lärare
och journalist. Det finns dessutom en yrkesteknisk del
inom högskolan i form av YTH-utbildningar som
regeringen inte ens nämner i propositionen.
Folkpartiet anser inte att det är möjligt att på detta
stadium lägga fast en kvalificerad yrkesutbildning och
säga att cirka en tredjedel av utbildningstiden skall
bestå av lärande på en arbetsplats. Vi tycker inte hel-
ler att man redan nu kan slå fast att utbildningen skall
omfatta 80 poäng eller slå fast hur examensbevis skall
ges eller hur studierna skall finansieras för den en-
skilde studerande. Ulf Melin använde uttrycket fyr-
kantigt, och jag tycker att det väl beskriver förslaget.
Vi menar i Folkpartiet att den kommitté som skall
tillsättas, eller kanske redan har tillsatts, bör få sina
direktiv utan att ha kravet på sig att föreslå att starta
försöksverksamheten redan hösten 1996. Den bör
lämna förslag om mål för en kvalificerad yrkesut-
bildning, antagning och urval av studerande, organi-
sation med tillräcklig och nödvändig flexibilitet och
hur samarbetet i stort skall gå till med andra utbild-
ningssamordnare och med företag, branscher och
organisationer. Kommittén bör också få tid till att ta
del av de utredningar som nu arbetar med liknande
frågor. Likaså måste kommittén klargöra de studeran-
des ställning och rättssäkerhet dels i relation till de
arbetsplatser som skall ansvara för lärandet på ar-
betsplatserna, dels när det gäller deras frihet att efter
utbildningen söka anställningar i något annat företag
eller organisation, dels hur studierna skall tillgodo-
räknas och bedömas i förhållande till andra studier
inom högskolan. Förhållandet mellan denna nya verk-
samhet och befintliga YTH-utbildningar måste också
klargöras och eventuell samordning sonderas. Företa-
gen bör på något sätt lämna garantier för ett långsik-
tigt intresse för att delta i detta. Utan en sådan bin-
dande garanti riskerar kontinuiteten i lärandet, vilket
krävs för att verksamheten skall kunna utvecklas
positivt och med nödvändig kvalitet.
Hur lärandet på arbetsplatsen skall finansieras lik-
som kravet på dem som skall vara handledare och
lärare är synnerligen oklart. Internationella erfarenhe-
ter av kvalificerad yrkesutbildning bör studeras, inte
för att kopieras men kanske för att vi skall kunna lära
oss av de misstag som har begåtts.
Alla dessa frågor bör ha ett svar innan verksamhe-
ten startar.
Folkpartiet är sammanfattningsvis positivt till tan-
ken om att starta en kvalificerad yrkesutbildning. Men
vi tycker att förutsättningarna måste ges klarare kon-
turer innan 1 700 studerande skall delta i en utbild-
ning. När ett mer gediget förarbete är genomfört bör
platser och pengar beslutas av riksdagen. Där är vår
kritik till utskottsmajoriteten. Man tar på sig ett stort
ansvar om man tror att det här skall kunna ske redan
till hösten för alla de studerande som kommer att söka
eller har sökt till denna utbildning. Utbildning handlar
inte bara om utbildningsplatser, utan också om kvali-
tet. Det är minst lika viktigt att vi kan garantera det i
riksdagen innan vi beslutar om att starta en verksam-
het och skjuta till resurser.
Jag vill avslutningsvis för Folkpartiets del yrka bi-
fall till reservationerna 1 och 19.