Fru talman! Jag vill inleda mitt anförande med en
kort, fragmentarisk högläsning ur boken Mina dröm-
mars stad av Per Anders Fogelström:
Den väntade på honom, staden som så länge fun-
nits i hans drömmar. Stad serverad på silverbricka,
framsträckt som gåva. Grå rökpelare steg från Mälar-
strändernas industrier, vittnande om möjligheterna.
Järnvägen höll på att byggas, sprängskotten dånade
från Nybodatunneln. Henning Nilsson hade varit på
väg snart en vecka. Nu började han tvivla, känna svag
oro över att han lämnat det välbekanta och säkra.
Bakom sig hade han skurit av banden, ingen väg led-
de tillbaka. Nej nu när den nya verkligheten fanns så
nära fick han inte dröja kvar i diket. Tittade på stöv-
larna och undrade om han skulle sätta dem på sig. Ja,
när han gick in i staden, då skulle han gå med stövlar-
na på.
Fru talman! Henning vandrade inte bara in i sta-
den från landsbygden. Han vandrade från ett jord-
brukssamhälle i upplösning in i det nya som höll på
att växa fram. Han vandrade i förändringens landskap,
där liv och växtkraft förändrade bilden från dag till
dag. Henning hade valt att ta steget in i den nya tiden,
som lovade allt, men där ingen visste vilka löften som
skulle hålla och bli till verklighet.
Byter vi nu språk från skönlitteraturens flytande,
porlande vårbäcksström av ord till vårt mer hemvana,
litet knastertorra politikertugg kan vi konstatera att
Henning var en individ i ett samhälle i strukturom-
vandling och därmed hör han hemma i dagens debatt.
I dag är vi många som vandrar samma väg som
Henning en gång gjorde. Vi är också på väg mot de
nya möjligheterna och de nya jobben, och lika litet
som han visste, vet vi hur den nya arbetsmarknaden
kommer att se ut egentligen.
Vi ser vilka arbetstillfällen som har försvunnit och
håller på att försvinna i snabb takt. Vi börjar att ana
konturerna av de nya jobben på den nya arbetsmark-
naden, men detaljerade kunskaper är det väl svårligen
möjligt att påstå att vi har. Kring oss, precis som kring
Henning, är landskapet fullt av växtkraft, som föränd-
rar bilden från dag till dag.
Utbildning i en sådan tid kan inte vara strängt
specialiserad och noga avgränsad. Då erbjuder den
bara eleven en biljett på lokalbussen. Dagens utbild-
ning måste i stället ge eleven ett biljetthäfte som ger
valfri plats på samtliga avgångar från varje flyg-
platsterminal.
Den nya gymnasieskolan bygger på den tanken.
Trots vissa svårigheter då gammalt utbildningstän-
kande möter nya behov och krav, är jag övertygad om
att gymnasieskolan kommer att ge den breda gemen-
samma bas som bildar grunden för utbildningar som
skall förbereda för de nya jobben på den nya arbets-
marknaden.
Som en sådan utbildning vill jag se den kvalifice-
rade yrkesutbildning som riksdagen i dag skall fatta
beslut om. Denna utbildnings kännetecken skall vara
en teoretisk behörighet, nära sammanvävd med ett
lärande i arbete.
Ett lärande i arbete är inte praktik, inte lärlings-
utbildning. Ett lärande i arbete är att vara en del av en
modern, lärande arbetsorganisation där mina kunska-
per används för att i samarbete med andra bemästra
och lösa problem. En lärande arbetsorganisation är en
miljö där kraven på kreativitet och social kompetens
vävs samman med kraven på teoretiskt kunnande till
ett sammanhängande helt. Ett sådant synsätt på läran-
de kräver en samverkan mellan arbetsplats och teori
som väl kan uttryckas i bilden av de siamesiska tvil-
lingarna.
Denna kvalificerade yrkesutbildning skall vara en
ny utbildning, med nytt innehåll, nya pedagogiska
former och nya utbildningsmodeller.
Det är därför en nödvändighet att inte redan från
början låsa denna utbildning i fasta organisatoriska
former. Vi måste låta denna utbildning starta i en
verklig försöksverksamhet, där statliga universitet och
högskolor, kommuner och landsting, liksom enskilda
utbildningsanordnare i samverkan med arbetslivet kan
skapa en mångfasetterad verksamhet.
Nya konstellationer av utbildningsanordnare
kommer att öppna nya möjligheter för att skapa nya
utbildningar. Ett redan från början omfattande regel-
verk skulle kunna bli ett stort hinder för den dynamik
som ligger i att i en tid som denna ge öppna möjlighe-
ter att utnyttja de förändringsprocesser som pågår i
arbetslivet till lärande.
En verklig försöksverksamhet på detta område lå-
ter varje utbildning forma sig efter sina egna förut-
sättningar. Målet är att tillgodose arbetslivets behov
av kompetens för en modernt organiserad produktion
av varor och tjänster. Det innebär att förutsättningen
för att denna utbildning skall komma till stånd är att
arbetslivets företrädare är aktiva och medverkar till
initiativ vid utformningen av utbildningen tillsam-
mans med utbildningsanordnarna.
Detta samarbete kommer med säkerhet att leda
fram till en utbildning med hög kvalitet, fri från tyng-
ande traditioner. Friheten från traditioner kommer
förhoppningsvis även att omfatta synen på manlig och
kvinnlig arbetsmarknad, innebärande att utbildningen
kommer att bidra till att bryta traditionella könsbund-
na utbildnings- och yrkesval.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets majori-
tetsförslag, för med den försöksverksamhet för kvali-
ficerad yrkesutbildning som det förslaget omfattar har
vi, precis som Henning, dragit på oss stövlarna för att
gå in i staden.