Fru talman! Arbetslivets behov av kompetent ar-
betskraft har lett till att efterfrågan på en kvalificerad
eftergymnasial utbildning har vuxit sig allt starkare.
Det är den snabba tekniska utvecklingen och en
allt kunskapsintensivare produktion som har förändrat
produktionen av varor och tjänster. Detta ställer nya
krav på medarbetarnas kompetens inom många olika
områden. Allt oftare krävs en kompetens som ligger
över den som gymnasieskolan erbjuder. I dag finns en
brist inom utbildningsväsendet när det gäller en sådan
kvalificerad yrkesutbildning.
Den förförra regeringen tillkallade därför, som vi
har hört, en särskild utredare som lämnade sitt förslag
Yrkeshögskolan - kvalificerad eftergymnasial yrkes-
utbildning för ganska precis ett år sedan. Den propo-
sition som blev följden av utredningen avvek ganska
kraftigt från de förslag betänkandet innehöll. Det var
synd. Vi kristdemokrater anser nämligen att en yrkes-
högskola, som den beskrivs i betänkandet, på ett po-
sitivt sätt skulle markera denna utbildnings identitet.
Likvärdig, men väsensskild, som det uttrycks i betän-
kandet.
Att skapa en ny högskolemodell med en kultur
som inte är uttalat akademisk, men ändå har en rele-
vant forskningsanknytning, tror vi skulle vara ett
framgångsrikt sätt att stimulera fler att satsa på en
högre utbildning. En yrkeshögskola skulle på det
sättet kunna vara ett aktivt instrument för att minska
den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.
För att komma till rätta med den krävs mer än bara
ord. Det krävs förändringar, och det krävs mångfald.
Risken för att en yrkeshögskola skulle betraktas
som en B-högskola anser vi är klart överdriven.
Tvärtom menar vi att en yrkeshögskola med en tydlig
egen identitet skulle få status just genom sin särart.
Genom att på ett genomtänkt sätt förena praktisk
inriktning direkt integrerad i produktionen med för-
djupade teoretiska studier skulle yrkeshögskolan
kunna leda fram till just den typ av kvalificerad yr-
keskompetens som det råder stor efterfrågan på i dag.
Vi kristdemokrater beklagar alltså att den försöks-
verksamhet med viss eftergymnasial yrkesutbildning
som nu inleds begränsas på så sätt att regeringen och
utskottsmajoriteten redan från början bestämt sig för
att avfärda den modell som av många anses som den
mest framtidsinriktade. Jag yrkar bifall till reservation
6.
Att ett första steg ändå äntligen tas mot en bred-
dad kvalificerad yrkesutbildning över gymnasienivå
är vi ändå positiva till. Behovet är betydligt större än
de 1 700 platser som föreslås i betänkandet, men med
tanke på att förslaget läggs fram så sent och att förbe-
redelsetiden därmed blir så kort, är det tyvärr inte
möjligt att föreslå en mer omfattande insats nu.
Försöksverksamhetens uppläggning föranleder
också en del frågor. Det framgår t.ex. inte hur den
kommitté som skall leda försöksverksamheten skall
vara sammansatt eller vilka intressen den skall före-
träda. Eftersom kommittén skall ha stort inflytande
över såväl verksamhetens innehåll och det praktiska
genomförandet som tillsyn och uppföljning är det inte
oväsentligt vilka som placeras i kommittén. Vi utgår
ifrån att företrädare för näringslivet, olika utbild-
ningsanordnare och de studerande kommer att bere-
das plats i kommittén. Vi kristdemokrater anser att
riksdagen borde ha rest det kravet, och vi har reserve-
rat oss på den punkten.
Det har vi också gjort när det gäller att det klart
borde framgå att studerande inom den kvalificerade
eftergymnasiala utbildningen redan under försöks-
verksamheten har samma rätt som övriga högsko-
lestudenter att överklaga fattade beslut.
Fru talman! Kriterierna för vilka som skall kunna
antas till försöksverksamheten är inte heller fastlagda.
Vi vill ändå påpeka att det är viktigt att kunskaper
som förvärvats på annat sätt än genom gymnasiesko-
lan, t.ex. inom yrkesverksamhet, bör kunna godtas för
tillträde. Den kvalificerade yrkesutbildningen bör
öppna för breda grupper i samhället, och får varken
utformas så att den stryper tillträdet eller blir en åter-
vändsgränd.