Herr talman! Jag hann inte med allt i min förra
replik, och jag skall försöka att avsluta den först.
Det gäller just det som Inger Lundberg nämnde nu
sist, varför vi säger att man måste vara godkänd i
matematik, svenska och engelska. Det beror på att
vi gör eleverna en björntjänst om vi skickar in dem
i program som vi vet att de inte kommer att klara
av. Vår lösning är ju att vi nu ser till att eleverna
har möjlighet att komplettera sina betyg när de har
lämnat grundskolan. En elev har alltså full
möjlighet att komplettera sina betyg, för att sedan
gå i ett nationellt program.
Ni socialdemokrater vill ju ofta både det ena och
det andra. När jag läser er motion ser jag att ni i
princip håller med oss om att ribban måste höjas.
Men det gäller kanske också i vissa avsnitt att ha en
och annan reservation.
Sedan vill jag ta upp frågan om den s.k. vitboken.
Har Skolverket verkligen gjort det här på eget
bevåg? Nej, det har man naturligtvis inte gjort.
Man har självfallet fått direktiv från regeringen.
Sedan har branscherna haft ett inflytande, som jag
sade, och det är bra. Men signalen från regering och
riksdag vid den tidpunkten var 30 timmar. Både
regeringen och utskottet säger att det finns
anledning att se över det här och kanske förlänga
en del av kurserna.
När det gäller det treåriga gymnasiet har vi sagt att
vi ställer upp på gymnasiereformen. Vi har sagt i
regeringsdeklarationen att den ligger fast. Men jag
tror också att man framöver måste fundera litet på
om det är rimligt att alla elever går tre år i
gymnasieskolan. Vissa kanske behöver två år,
medan andra behöver fyra år. Jag tror att det
kommer att krävas en viss flexibilitet. Vi vet att en
hel del elever är skoltrötta när de lämnar
grundskolan. Det finns inget alternativ till
gymnasieskolan. För de eleverna kanske man i
vissa fall måste tänka sig en något annorlunda
struktur. Även de tankegångar som nu torgförs
möjliggör den aktuella propositionen.