Herr talman! Det kommer ett tillfälle senare då vi
får anledning att diskutera budgeten för
nästkommande budgetår. Då får vi föra
diskussionen om vem som är orsak till vad. Annars
tror jag att vi missar målet i den här debatten.
Jag förstår i och för sig att Ulf Melin vill glida över
i en diskussion som handlar om någonting helt
annat än det som vi i dag diskuterar.
Till en början vill jag säga att jag inte delar
uppfattningen att den övervägande delen av de
studerande på komvux är 20--21 år. Den bilden har
inte jag av vuxenutbildningen i Sverige. I min bild
är medelåldern betydligt högre.
Jag har uppfattningen att man kommer att använda
detta tillfälle till att samköra gymnasieutbildningen
för ungdomar med utbildningen för dem som är
litet äldre. Då riskerar man att hamna i en situation
där pedagogiken för de yngre kommer att ta
överhanden. Det kan i sin tur innebära att de som
vuxenutbildningen egentligen avser inte har något
alternativ kvar. Vi måste göra allt för att inte råka
i en sådan situation, inte minst med tanke på den
sysselsättningssituation som vi för närvarande har.
Jag hoppas naturligtvis att den så småningom skall
förändras.
Nu är det som det är med den saken.
Vuxenutbildningen har en funktion att fylla även i
en framtid då det inte är hög arbetslöshet. Det finns
ändå ett stort behov av att vidareutbilda människor
som på grund av den snabba utvecklingen annars
riskerar att inte hänga med på arbetsmarknaden.
Det är därför som jag argumenterar för att den här
pedagogiken skall behållas.
Ulf Melin får ursäkta, men för närvarande
bekymrar det mig inte så mycket vad Göran
Persson sade 1991. Jag utgår från förhållandena
1993. De förhållandena känner jag bäst till. Jag var
inte ens med vid den tidpunkt då Göran Persson
lade fram detta förslag.
Jag yrkar naturligtvis fortfarande bifall till vårt
förslag.