Herr talman! Ulf Samuelson säger att man måste
kunna se helheten. Det är viktigt. Jag tycker att det
är angeläget att framhålla att vi just därför säger att
kärnämnena ligger fast. Vi säger också att den
programbaserade gymnasieskolan ligger fast. Man
kan alltså inte välja från ett smörgåsbord. På den
punkten är vi mycket tydliga.
Som exempel på vad man kan tänka sig som
specialutformat program nämnde jag tekniker. Jag
tror att det är viktigt att vi ser till att skapa en
gymnasieskola -- som ju ändå är en frivillig
skolform -- med ett flexibelt system där vi kan
behålla den studiemotivation som eleverna har.
Skolan förkväver alldeles för ofta elevens törst efter
kunskap genom att allt är så oerhört reglerat. Detta
arbete syftar ju dels till att lyfta ned besluten på ett
lokalt plan, dels till att ge eleverna möjlighet att
påverka sina studier mer än vad de kan göra i dag.
När det gäller ungdomsarbetslösheten och att
kunna motivera ungdomar till studier vill jag säga
att situationen naturligtvis är besvärlig. Sverige och
västvärlden befinner sig i en lågkonjunktur som vi
inte haft sedan före andra världskriget. Förutom
alla andra åtgärder som regeringen vidtar för att
underlätta för arbetsliv och näringsliv att anställa
fler människor och för att skapa en tillväxt i vår
ekonomi, tror jag att det är viktigt att man sänder
signalen att utbildning alltid betalar sig. Ju mer
välutbildade vi är och ju större kompetens vi har
som nation desto större möjlighet har Sverige att
klara sig i den ökade konkurrensen och den ökade
internationaliseringen.