Herr talman! Ulf Melin säger, som en direkt eller
indirekt argumentation, att det handlar om det
framtida arbetslivets krav, när vi talar om en större
möjlighet till kursutformning. Jag vill säga att det
framtida arbetslivets krav också handlar mycket om
arbetslivets organisation. Det beror på vilka
politiska och fackliga krafter som kommer att vinna
gehör för sin syn eller sin organisationsmodell. Men
man kan definitivt säga att nya och moderna
arbetsplatser alltmer kommer att kräva en
kompetens som innebär en helhetssyn, att
människor inte bara behärskar en specialiserad del
av en produktionskedja eller process. Det borde väl
bli ännu tydligare, om vi inser att mycket av den
framtida produktionen kanske inte handlar om
produktion av enstaka detaljer eller varor utan om
tjänsteproduktion och hela system av produkter.
Jag förstår inte riktigt det som Ulf Melin säger. Det
vore intressant om han kunde utveckla vilken
analys som har gjorts för att hamna just där
propositionen har hamnat när det gäller det
framtida arbetslivet.
Jag vill ta upp en annan aspekt som är intressant.
Ulf Melin säger att detta innebär frihet för
gymnasieskolorna. Man får välja och göra hur man
vill egentligen. Är det möjligt för en gymnasieskola
i en kommun att, om man så önskar, ha en helt
temaorienterad undervisningsmodell, där man helt
frångår kursutformningen?