Fru talman! Även jag har smittats av den vackra
natur vi har just nu. Några av de starkaste minnen vi
har brukar vi förknippa med naturupplevelser. Det är
positiva upplevelser som naglar sig fast i våra sinnen.
Det är sådana som vi mår bra av. De spelar säkert en
mycket stor roll för vårt välbefinnande. Vad kan ge
oss mer sinnesro än att vandra en stilla sommarmor-
gon utmed en strand och höra vågornas kluckande
och fåglarnas sång eller att sitta i en skogssluttning
och njuta av utsikten över landskapet, och det enda
som hörs är vindens susningar och djurens egna lä-
ten?
Förr i tiden var detta möjligt och naturligt för de
flesta av oss eftersom de flesta bodde på landet. Men
i takt med urbaniseringen har det blivit allt svårare att
få dessa naturupplevelser. De som flyttade in till
städerna hade sina intryck med sig, och barnen fick
dem ofta genom att hälsa på mor- och farföräldrar.
Men den generation som nu växer upp har mindre
möjligheter att få dessa upplevelser.
Det är mot en sådan bakgrund vi ska se skrivelsen
om en samlad naturvårdspolitik. Vi måste slå vakt om
tillgängligheten, skapa en hållbar utveckling och låta
människorna själva vara delaktiga i vården av natu-
ren.
När det gäller tillgängligheten är allemansrätten
naturligtvis mycket väsentlig. Den är unik om vi
jämför oss med övriga världen. Den är mycket väl
förankrad i den svenska folksjälen. Trots detta är den
inte oomstridd. Vi har flera gånger under denna man-
datperiod debatterat allemansrätten. Det finns en
reservation även i det här betänkandet. Det har vi hört
tidigare från talarstolen. Att kräva tillstånd av mark-
ägaren för aktiviteter i naturen är en inskränkning
som inte går att införa i en sedvanerätt. Däremot kan
länsstyrelsen, om den tycker att det är befogat av
miljöskäl, införa en anmälningsplikt för visst utnytt-
jande av naturen.
Vi har också ett annat instrument för tillgänglighet
som är unikt. Det är strandskyddet. Det är också om-
stritt. Vi har haft många debatter om detta. Jag tycker
att det är märkligt att Moderaterna fortfarande driver
frågan om en uppluckring av strandskyddet. För bara
några veckor sedan presenterade Naturvårdsverket sin
utredning om hur strandskyddsbestämmelserna fun-
gerar. Den visar att just i de områden som bäst behö-
ver skyddas är de kommunala dispenserna som mest
omfattande. Hur blir det med tillgängligheten, Göte
Jonsson, i dessa befolkningstäta områden om det ska
införas en generell rätt att bygga på stränderna, som
ni skriver i er reservation? Är det inte här som beho-
ven är störst att kunna vandra längs stränderna och få
dessa rogivande naturupplevelser? Enligt vår uppfatt-
ning ska stränderna vara till för alla och inte för några
kapitalstarka individer som har råd att bygga sina hus
där.
En annan grundsten i socialdemokratins och rege-
ringens naturvårdssyn är att utvecklingen ska var
hållbar. Nästa generation ska inte behöva titta på
bilder eller läsa om hur naturen en gång såg ut. De
ska ha tillgång till den. Därför har naturvården fått
mycket statliga medel under de senaste åren för att vi
ska nå upp till de miljökvalitetsmål som vi har ställt
upp.
Men det är inte bara pengar som skapar en hållbar
utveckling. De regler som vi skapar, allt från lagstift-
ning till avtal om områdesskydd, spelar också en
avgörande roll. Det har resulterat i att vi genom na-
turvårdsåtgärder redan har gett 3,7 miljoner hektar
land och vatten någon form av skydd.
Varje gång dessa frågor kommer upp talar Mode-
raterna om målkonflikter. När riksdagen fastställde
miljökvalitetsmålen var Moderaterna med på vagnen,
men när vi ska förverkliga dem hittar ni alltid andra
intressen som ni tycker är viktigare, bl.a. att bygga
bostäder på orörda stränder. Göte Jonsson, vi har
slagit fast att vi ska ha en hållbar utveckling. Då går
det inte att ge kommersiella intressen företräde i alla
sammanhang. Det är vi som måste anpassa oss till
naturen och inte tvärtom.
Den förmodligen viktigaste frågan för att utveck-
lingen ska förbli hållbar är människors delaktighet på
alla nivåer när regler för naturvården ska utformas.
När vi får delta, förhandla, kompromissa och fatta
beslut blir vi också den viktigaste övervakaren av de
regler vi varit med om att ta fram. Alla vill värna sin
egen skapelse. Den drivkraften är så stor att den
t.o.m. kan ändra en livsstil om man vet motiven och
får vara med och bestämma.
Vi har kommit ganska långt i Sverige med delak-
tighet i beslutsprocessen. Exempel på detta är sektor-
sansvaret där varje verksamhetsgren ska ta sin del av
ansvaret för att nå våra nationellt uppställda mål. Ett
annat är det lokala Agenda 21-arbetet som bygger på
lokala initiativ utifrån lokala förutsättningar.
Vi kan konstatera att det har hänt väldigt mycket
på naturvårdsområdet under den snart gångna man-
datperioden.
Vi har fastställt mål och delmål, och vi har avsatt
avsevärda medel för att skydda den biologiska mång-
falden såsom skogsmark och andra värdefulla områ-
den. I stort sett har det varit en enig riksdag som ställt
sig bakom målsättningar för och inriktningen på poli-
tiken på naturvårdsområdet, men när det börjar att bli
mer konkret kommer meningsskiljaktigheterna fram.
Så är det också i detta betänkande.
Så snart det börjar att handla om åtgärder som på
något sätt begränsar friheten i det enskilda ägandet
protesterar Moderaterna. Då ska målen underordnas
den enskildes rätt att själv bestämma över sin egen-
dom. Hur ska målen kunna uppnås om allt ska ske på
frivillig väg av den som äger egendomen? Tillmäts
inte allmänhetens synpunkter någon vikt? Den frågan
kan också ställas till Centern och Kristdemokraterna,
för ni följer ibland Moderaterna här.
För Centerpartiets del handlar det om att vara väl-
digt radikal så länge det inte handlar om jord- och
skogsbruk. Då kommer intresset för de egna kärnväl-
jarna fram. Då handlar det inte längre om några krav
på en verksamhet som så radikalt har förändrat land-
skapet och den biologiska mångfalden.
Med dessa centerpartister vill Harald Nordlund
och Folkpartiet regera och forma en gemensam na-
turvårdspolitik. Det kan inte bli lätt när Folkpartiet
kommer med skärpta krav på strandskydd i vissa
områden och krav på större avsättningar av produktiv
skog för naturreservat m.m. än vad vi redan har fattat
beslut om när det gäller miljömålen.
Synen på allemansrätten, skyddet av marina om-
råden skiljer också Folkpartiet från de övriga borger-
liga partierna. Får vi se något gemensamt borgerligt
alternativ i naturvårdspolitiken inför valet?
I detta betänkande finns inga gemensamma reser-
vationer. Centern har inte någon gemensam reserva-
tion. Vi socialdemokrater tillsammans med Vänster-
partiet och Miljöpartiet har med den skrivelse som vi
nu ska ta ställning till lagt fram vår syn på området.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag
och avslag på samtliga reservationer.
Jag vill också passa på tillfället att tacka Göte
Jonsson som nu lämnar riksdagen och miljö- och
jordbruksutskottet. Vi har haft många debatter. Så
mycket av samarbete har det inte varit eftersom våra
värderingar ligger så långt ifrån varandra. Men på det
personliga planet har vi haft ett mycket gott kamrat-
skap. Jag vill tacka dig, Göte.