Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

En samlad naturvårdspolitik

ESKIL ERLANDSSON (c), 2002-06-10 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! I betänkandet behandlas regeringens

skrivelse En samlad naturvårdspolitik jämte ett stort

antal motionsyrkanden. Vi kan tillsammans konstate-

ra att det är ovanligt många reservationer bilagda det

här betänkandet. Om man uttrycker sig snällt skulle

man kunna säga att mycket arbete återstår. Om man

däremot uttrycker sig mindre snällt skulle man kunna

säga att även på det här området har regeringen

misslyckats med att fullfölja de ambitioner som den

har haft.

Jag tänkte i den här debatten företrädesvis uppe-

hålla mig vid frågan om den biologiska mångfalden,

eftersom den behandlas i skrivelsen.

Ett hållbart markanvändande måste enligt min

uppfattning ses i perspektivet att vi måste bruka utan

att förbruka. Vi ska kunna bruka mark, bruka skogens

resurser, utan att förbruka vare sig naturens eller

människors livsvillkor. Så har gjorts och görs i gene-

ration efter generation.

Den totala naturvårdshänsynen i t.ex. skogsbruket

får också väl godkänt i den nyligen publicerade

skogspolitiska utvärderingen SUS 2001. Trots detta

anser jag att vi måste fortsätta med skyddet för att

bevara den biologiska mångfalden. Samtidigt är det

viktigt att slå fast att det är staten som har ett övergri-

pande ansvar för att den enskilde markägaren inte

hamnar i kläm vid de skyddsbildningar som är nöd-

vändiga.

Det är ett måste för alla inblandade och berörda,

inte minst för markägarna, att det finns långsiktiga

och tydliga regler för skyddet av den biologiska

mångfalden. Reservatsbildningar måste föregås av

ordentliga konsekvensanalyser.

När staten pekar ut vissa områden som är särskilt

intressanta att bevara är det viktigt att den enskilde

markägaren inte drabbas på ett negativt sätt. Staten

måste därför ta ett ansvar för att se till att så inte sker.

Markägaren måste ges skälig ersättning för de miljö-

insatser som görs, men också ges skäliga ersättningar

vid bildandet av olika typer av reservat.

Detta kan ske på flera olika sätt. Det kan ske ge-

nom ekonomisk kompensation, men också genom att

ersättningsmark erbjuds. Utan en skälig ersättning

försvåras möjligheten att få förståelse hos berörda

markägare som drabbas av inskränkningar vid nytt-

jandet av den ägda marken. Centerpartiet anser att

detta vore en mycket olycklig utveckling för natur-

vårdens skull, och för den biologiska mångfaldens

skull.

Ekonomisk kompensation är dessutom i vissa fall

problematisk, inte minst ur beskattningssynpunkt.

Många markägare som avstår sin mark till reservat,

eller accepterar andra inskränkningar för att skydda

den biologiska mångfalden, vill inte ge upp sin rörel-

se. De vill inte ge upp en verksamhet som på något

sätt är associerad med marken i fråga.

Mot bakgrund av detta är det viktigt att möjlighe-

ten till ersättningsmark som kompensation noggrant

prövas. Det är också viktigt att detta görs innan eko-

nomisk ersättning erbjuds vid reservatsbildningen.

Genom bildandet av det nya Sveaskog har möjlig-

heterna för att erbjuda ersättningsmark ökat. Det

gäller för den delen även möjligheterna att utförsälja

skogsmark till enskilda.

Detta arbete måste ske utan dröjsmål. Vid avsätt-

ning att skyddsvärd skog bör i första hand statlig skog

och mark avsättas till reservaten. Reservatsbildning

av övrig skog bör ske endast i de fall då likvärdig

skog ej går att finna på statligt ägd mark. Har verkli-

gen allt gjorts som är möjligt i det här fallet, miljömi-

nistern? Många markägare är rädda ute i landet är för

närvarande.

En viktig princip som jag återigen vill peka på har

vi diskuterat flera gånger i denna kammare. Det

handlar om samrådsförfarandet när myndigheter gör

inventeringar av markområden. Inventeringarna inför

t.ex. Natura 2000 är ett typexempel på hur det inte får

gå till. Många markägare kan vittna om att markin-

ventering har gjorts utan markägarens kännedom.

Än värre ur denna synvinkel är att Natura 2000-

områden har inrättats utan markägarens vetskap och

utan en öppen och bred dialog. Då är det svårt att få

förståelse för det som är nödvändigt, nämligen att

skydda och bevara vår biologiska mångfald. Mot

denna bakgrund är det befogat med, som vi skriver i

en reservation, obligatoriska samråd mellan myndig-

heter och markägare vid inventeringar av olika typer

av markområden.

Fru talman! Jag ska för tids vinnande inte tala

längre än så här. Jag yrkar bifall till min reservation

nr 9.

Debatten

Hämtad sida: 36

36 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ESKIL ERLANDSSON (c): En samlad naturvårdspolitik (2002-06-10) — PRESS0