Fru talman! Det finns flera frågor som jag skulle
vilja ta upp i den här debatten. Det gäller avveckling-
en av kemiska bekämpningsmedel, utvecklingen av
ekologisk odling, arbetsmiljön och den sociala situa-
tionen för jordbrukare, arbetet för att utrota svälten
osv. Allt detta är frågor som vi berör i betänkandet
och som vi ständigt återkommer till i den jordbruks-
politiska debatten. Det är frågor som kräver en lös-
ning, och där vi tyvärr har alltför långt kvar för att
uppnå våra mål.
Jag tänkte inrikta mig på två konkreta frågor som
tillsammans är avgörande för jordbrukets utveckling.
På initiativ från oss i Vänsterpartiet föreslår utskottet
i betänkandet att regeringen ska tillsätta en utredning
om den framtida jordbrukspolitiken. Med anledning
av det vill jag ägna mitt anförande åt att förklara vår
syn på hur den framtida jordbrukspolitiken bör ut-
formas. Det är framför allt två delar som jag vill ta
upp. Det ena är hur EU:s jordbrukspolitik bör föränd-
ras, och det andra är hur de svenska miljöstöden
skulle kunna utformas för att bättre styra mot ett
hållbart jordbruk.
Det är nödvändigt med förändringar av EU:s jord-
brukspolitik - det är uppenbart. EU:s politik borde
styra mot en jordbruksproduktion som ger säkra
livsmedel, en bättre miljö, goda utvecklingsmöjlig-
heter för jordbrukare och framför allt tillgång till mat
för alla oavsett var i världen man bor. Men så är inte
fallet i dag. Jag behöver inte räkna upp jordbrukets
kriser de senaste åren. Vi är alla väl medvetna om det
europeiska jordbrukets problem och om hur orättvist
världens resurser är fördelade, med enormt stora
grupper som lever med svälten eller under hot om
svält.
EU:s jordbrukspolitik är, förutom att den styr åt
fel håll, till stora delar ineffektiv. Exempel på inef-
fektiviteten är att vi har vissa stöd som driver på mot
ett intensivare jordbruk samtidigt som vi har andra
stöd för att gynna ett extensivare jordbruk. Vi har
direktstöden, som är högst för dem med bäst odlings-
förutsättningar. Sedan har vi andra stöd för att kom-
pensera dem med sämre odlingsförutsättningar. Stö-
den gynnar i första hand ett storskaligt, industriellt
jordbruk medan vi har andra, kompletterande, stöd
för att gynna det småskaliga och det ekologiska. Det
är inte något särskilt smart system.
En grundläggande del av den reform som vi vill se
av EU:s jordbrukspolitik är att vi måste formulera
tydliga mål och höga krav för miljö, djurskydd samt
säkra livsmedel. För att undvika dagens målkonflik-
ter, där miljö och djurskydd t.ex. tenderar att alltid
komma i andra hand, måste de grundläggande mål-
sättningarna i fördraget förändras.
När det gäller stöden vill vi se en förändring från
kompensation för lägre priser och exportstöd till
ersättningar för miljöåtgärder, bättre arbetsmiljö och
stöd till regioner med sämre odlingsförutsättningar.
En stor del av pengarna i jordbruksbudgeten måste
föras över från generella direktstöd till miljöersätt-
ningar och stöd till landsbygdsutveckling. De krav
som ställs från miljörörelsen på att minst hälften av
stöden borde gå till dessa åtgärder kan vara ett rimligt
stöd inför nästa budgetperiod. Det är också viktigt att
direktstöden förändras så att de innehåller miljökrav
och har samma nivå oavsett odlingsförutsättningar.
Det är inte rimligt att de som har bäst odlingsförut-
sättningar får mest stöd.
Vi anser också att de enskilda medlemsländerna i
EU ska ges större möjlighet att själva anpassa stöden
till nationella mål och behov. Skillnaderna inom EU
är väldigt stora, och behovet av att utforma stöden på
olika sätt är också stora. En sådan förändring ser vi
som ett första steg mot att åternationalisera jord-
brukspolitiken.
Med dessa förändringar ges vi bättre förutsätt-
ningar att hantera de utmaningar vi har när det gäller
miljöfrågorna och de sociala förutsättningarna för
jordbruket samtidigt som EU upphör med att slå ut
jordbruk i fattigare länder genom dumpning av jord-
bruksprodukter.
Fru talman! Det andra området som jag vill ta upp
här är hur vi utformar det nationella miljöstöden.
I dag fokuserar miljöstöden framför allt på tre oli-
ka områden. Dessa är biologisk mångfald, ekologisk
odling samt åtgärder för att minska jordbrukets nega-
tiva miljöpåverkan. Det är på dessa områden som det
krävs stöd, men de kan utformas på ett bättre sätt.
De största problemen som jag ser gäller det tredje
området, dvs. åtgärder som syftar till att minska det
konventionella jordbrukets miljöbelastning. I viss
mån håller jag med Ingvar Eriksson här; de åtgärder
som i dag finns inom detta område tar inget helhets-
grepp kring miljöproblemen i det konventionella
jordbruket. I stället handlar det om stöd till enskilda
odlingstekniska åtgärder. Vi anser att man inför nästa
programperiod bör undersöka möjligheten till en
förändring av systemet så att ett helhetsgrepp kring
hela det produktionsinriktade jordbrukets mil-
jöproblem kan tas.
Vi skulle vilja ha en modell med stöd till både den
ekologiska odlingen och till miljöåtgärder i det kon-
ventionella jordbruket. Detta kan utformas som ett
modulsystem eller som en trappstegsmodell, där den
som tar steg mot ett ekologiskt uthålligt jordbruk får
stöd för de olika steg som de väljer att ta. Den som
odlar ekologiskt får i princip stöd för samtliga steg.
Man kan utforma det som ett grundsteg som innebär
en miljöanalys av gården. Det grundsteget kan då
vara en förutsättning för att få stöd för övriga steg. De
steg mot ekologisk odling som man kan ge stöd för
kan t.ex. vara slopad handelsgödselanvändning, slo-
pad kemisk bekämpning, balanserad växtföljd samt
balans mellan växter och djur på gården. Detta går
naturligtvis att utforma på olika sätt.
Vinsterna med ett sådant här system är flera. Pro-
grammets konstruktion är en stark stimulans för alla
anslutna lantbrukare att gradvis öka sina miljöpresta-
tioner. Lantbrukare med konventionell produktion får
bättre möjligheter att söka ersättningar för miljöför-
bättringar och påbörja omställningen mot ett ekolo-
giskt uthålligt jordbruk även om de inte är beredda att
ta hela steget på en gång.
Den konstlade gränsdragningen mellan miljöpro-
gram enbart för ekologiska respektive enbart för
konventionella jordbruk försvinner. I stället premieras
samtliga anslutna bönder utifrån exakt samma kriteri-
er och beroende på hur långt man är beredd att gå i
miljöanpassning. Med det här systemet frikopplas
stödet till ekologisk produktion helt från reglerna i
EU:s ekologiska förordning, vilket undanröjer de
växande problemen med ständiga villkorsändringar
och överdriven detaljreglering på EU-nivå.
Inför nästa programperiod finns det anledning att
gå vidare med en sådan mer genomgripande föränd-
ring av miljöstöden till både det konventionella och
det ekologiska jordbruket. Jag förutsätter att den
utredning som utskottet föreslår ska tillsättas kommer
att ta upp även dessa frågor. Jag är hoppfull om att vi
kan hitta en bra lösning.
Jag vill också passa på att kommentera lite av det
som Ingvar Eriksson sade eftersom han ställde en
direkt fråga om det här med lika villkor och skatterna.
I början av sitt anförande sade Ingvar Eriksson att
helst skulle jordbruket i Sverige klara sig utan regio-
nalpolitiska stöd. Det rimmar ju rätt väl med pratet
om lika villkor. Om vi ska ha lika villkor ska inte
svenska lantbrukare få 3 miljarder kronor till lands-
bygdsutveckling, till miljöstöd och till Norrlandsstöd.
Om vi ska ha lika villkor ska vi plocka bort dessa 3
miljarder så att vi har samma nivå på stödet som de
har i t.ex. Danmark. Men med ett sådant system
skulle vi inte ha ett jordbruk norr om Skara. Är det
vad Moderaterna menar med lika villkor? Men tanke
på vad Ingvar Eriksson sade i början om att svenska
jordbrukare helst ska klara sig utan regionalpolitiska
stöd är det lätt att tro det.
Vi vill ha ett miljöskattesystem på jordbrukets
område som tydligt styr mot miljömålen. Det är helt
avgörande för om vi ska klara de mål vi har satt upp
att vi har kraftfulla styrmedel. Men dessa styrmedel
ska naturligtvis inte utformas så att de är konkur-
renssnedvridande i onödan. Därför har vi tagit steg
mot en återföring av handelsgödselskatten. Det inne-
bär inte en konkurrenssnedvridning för det svenska
jordbruket, men miljöstyrningen ökar med vårt för-
slag. Med Moderaternas och andra borgerliga partiers
förslag skulle miljöstyrningen försvinna totalt. Han-
delsgödselskatten är en väsentlig del i åtgärdspro-
grammet för att minska jordbrukets växtnä-
ringsläckage. Har vi inte handelsgödselskatten krävs
det andra åtgärder i stället. Jag är tveksam till om de
åtgärderna skulle vara billigare för det svenska jord-
bruket än en återförd handelsgödselskatt. Det vore
väldigt intressant att höra vilka andra åtgärder Mode-
raterna och Kristdemokraterna skulle vilja ha i stället
för en handelsgödselskatt.
Fru talman! Med det här vill jag yrka bifall till re-
servation nr 4. Vi står naturligtvis bakom våra övriga
reservationer och våra motioner på området.
Det finns många saker som jag skulle vilja ta upp,
men de saker som jag tog upp, EU:s jordbrukspolitik
och en ny utformning av miljöstöden, ser jag som två
av de mest centrala delarna i hur vi ska skapa möjlig-
heter för en omställning av jordbruket åt det håll som
vi vill se.