Fru talman! Tredje världen kritiserar EU och
USA. En förändring av jordbrukspolitiken dröjer.
EU- och WTO-processerna måste ta fart.
En socialliberal jordbrukspolitik innebär bl.a.
skärpta regler och utbyggda kontroller för konsu-
menternas säkerhet. Det innebär ökat stöd för beva-
rande av kulturell och biologisk mångfald. Vi social-
liberaler vill se en avreglering av europeiskt jordbruk.
En avreglering som innebär slopade skyddstullar, fritt
marknadstillträde för exportörer i fattiga länder och
kraftigt minskade subventioner.
De problem vi ser i dag och som vi måste ägna
våra ansträngningar åt att lösa kan man sammanfatta i
tre punkter:
· överproduktion,
· kraftig specialisering av jordbruksproduktionen i
Europa,
· slöseri med skattemedel.
Det är de tre stora utmaningar som vi står inför.
Överproduktionen medför dumpade världsmark-
nadspriser, som slår ut jordbruk i u-länder. Speciali-
seringen medför negativa effekter på miljön, och
omfattningen av EU:s jordbrukspolitik är ett stort
problem inte minst när det gäller östutvidgningen.
De socialliberala målen är tydliga. Det första är
internationell solidaritet, alltså större möjligheter för
jordbrukare i tredje världen att producera mat för
både sin hemmamarknad och för export. Vi vill se
mer bistånd och snabb östutvidgning. Det andra målet
är säker mat - säker mat av hög kvalitet till Europas
konsumenter. Det tredje är bevarande av biologisk
mångfald och radikalt minskat läckage av kemikalier
och växtnäringsämnen. Målen handlar också om etisk
djurbehandling och om bevarande av kulturvärden
och kulturbygder.
Det som vi socialliberaler nu vill se är en snabb
WTO-uppgörelse om avreglering av Europas och
USA:s jordbruksmarknader med slopade skyddstul-
lar, fritt marknadstillträde för exportörer från fattiga
länder och en minskning av jordbrukssubventionerna
med runt 70 %. Vi vill se skärpta regler för europeisk
matproduktion. Vi säger nej till långa djurtransporter
och nej till antibiotika och kadaver i djurfoder. Vi vill
införa avgifter på bekämpningsmedel med miljöpå-
verkan. Vi vill se fortsatt matutveckling för att få
fram t.ex. mer smalmat, nyttigare snabbmat osv.
Vi menar att 30 % av den nuvarande subventions-
nivån ska användas till bevarande av jordbruk som är
viktiga för kulturell och biologisk mångfald. Det
innebär åtminstone en fördubbling av den gröna box-
en, EU:s nuvarande jordbrukspolitik.
De här förändringarna skulle utsätta branschen för
ett starkt förändringstryck. De som sitter fast i ett
plantänkande är övertygade om att mindre subventio-
ner skulle innebära minskad produktion. Man är
övertygad om att det skulle leda till färre sysselsatta
och högre priser. Också kraven på mer ekologiska
brukningsmetoder skulle pressa upp prisnivån, anser
man. Men för att skapa sig en föreställning om de
totala effekterna måste man väga in flera aspekter.
Europa har goda möjligheter som livsmedelsexportör.
Konsumenterna i Europa kommer att köpa mer mat
från andra länder.
Resultaten av de här förändringarna - kraftig sub-
ventionsminskning, stor exportökning, stor importök-
ning, betydande omläggning av brukningsmetoder i
ekologisk riktning och en viss övergång till nya grö-
dor - skulle, menar vi, paradoxalt nog kunna leda
fram till ett ungefär oförändrat antal sysselsatta i
jordbrukssektorn och en ungefär oförändrad prisnivå
om man ser till konsumenternas hela matkorg.
Men visst behövs det kortsiktigt nationella åtgär-
der. Jag tänker t.ex. på att det är viktigt att finna for-
mer för återföring av miljöavgifterna, som ju handlar
om både konkurrensneutralitet och miljöinriktning.
Visst är det viktigt att vi fortsätter att driva på
småföretagarpolitiken. Jag är förvånad över att vi inte
är beredda att i våra jordbrukspolitiska debatter se
småföretagarfrågorna bredare. Man ser bara vissa
mindre, begränsade frågor. Jordbrukarna är småföre-
tagare. Låt oss tala om småföretagarpolitiken bredare!
När det gäller de kortsiktigt nationella åtgärderna
tänker jag också på nyrekryteringen till jordbruket.
Det är ett bekymmer. Vi behöver mera diskutera vilka
politiska åtgärder vi behöver nationellt och på kort
sikt för att komma åt de problemen.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till re-
servationerna 7 och 12.