Fru talman! I betänkandet vi nu behandlar tas en
lång rad motionsyrkanden upp från bl.a. motioner
som väckts under den allmänna motionstiden och
som har stor betydelse för landsbygdens framtida
utveckling. Det är frågor kring den gemensamma
jordbrukspolitiken i EU men också internationell
jordbrukspolitik liksom livsmedels- och landsbygds-
politik här hemma i Sverige.
Tyvärr tar regeringen liksom tidigare under denna
mandatperiod väldigt lite hänsyn till den borgerliga
oppositionens förslag. Följden därav är att många
reservationer har fogats till detta betänkande. Det är
också anmärkningsvärt att jordbruksministern under
den sista jordbruksdebatt vi har under denna valperi-
od inte deltar i kammardebatten. Jag beklagar detta.
Med större lyhördhet från regeringens sida skulle
utvecklingen på landsbygden och dessutom framtids-
tron hos alla som där arbetar och verkar kunna bli
långt positivare än i dagens verklighet. Jord- och
skogsbruket är basnäringar på landsbygden. Inom
ramen för dessa verksamheter ryms mycket stora
värden. Det gäller inte enbart det produktionsmässiga,
utan det finns också stora kultur- och miljövärden.
Inom ramen för odling och bebyggelse på lands-
bygden kan man följa tidigare generationers arbetsin-
satser och levnadsvillkor långt tillbaka i tiden. I detta
ligger oskattbara värden. Samma sak gäller den bio-
logiska miljön. Det är genom generationers odlarmö-
da som vi fått den rika biologiska mångfalden i vårt
land. Detta är också värden som måste bevaras.
Det finns samtidigt anledning att påpeka att beva-
randeambitionerna inte får innebära att man lägger en
död hand över landsbygden och de areella näringarna.
Endast genom ett fortsatt aktivt ägande och brukande
kan värdena förvaltas, utvecklas och bevaras till
kommande generationer.
Ibland uppfattas bevarandekraven som så stora
och tunga att verksamheten kraftigt försvåras. Det är
olyckligt. Därför är det viktigt att t.ex. intrång i ägan-
de- och brukningsrätten som baseras på kultur- och
miljöbevarande ersätts ekonomiskt fullt ut. Kostnaden
för det allmännas intressen måste bäras av det all-
männa och inte av den enskilde.
Generellt sett måste målet vara att företagen också
ska vara så lite beroende som möjligt av regionalpo-
litiska och miljöpolitiska beslut. Ändå pekar utveck-
lingen vad gäller förändringar av EU:s jordbrukspoli-
tik och även kommande internationella handelsupp-
görelser på en övergång till mer av regionalpolitiska
och miljöpolitiska beslut och allt mindre av direkta
produktionsstöd.
Jordbrukspolitiken måste i den nu alltmer öppna
marknaden även framgent vara gemensam. I annat
fall skulle alltmer av dolda subventioner och högre
skatter och avgifter äventyra möjligheterna att kunna
konkurrera. Villkoren måste vara rimligt lika i en
öppen marknad. Allt tyder på en ökad gemensam
strävan att avreglera och förenkla samt minska stöd-
nivåerna framöver.
Mot den bakgrunden är det svårt att förstå rege-
ringens långsamhet eller brist på vilja att anpassa
svenska skatter och avgifter som fortfarande fem år
efter Björks utredning som klargjorde detta belastar
den svenska livsmedelsproduktionen och snedvrider
konkurrensförutsättningarna. När, Sinikka Bohlin,
ska svenska producenter få likvärdiga konkurrensför-
utsättningar? Samma fråga kan med fog riktas till
Vänsterpartiets och Miljöpartiets företrädare i dagens
debatt.
Fru talman! Vi moderater kräver fortfarande att
skatten på dieselolja för drift av jord- och skogsbru-
kets maskiner ska sänkas till 53 öre per liter och att
skatten på handelsgödselkvävet ska tas bort. Vi har
svårt att förstå varför man ska laborera med återbetal-
ning av en skatt som inte behöver tas ut. Det är bättre
att minska kostnaderna för den processen genom att
inte ta ut den skatten. Vi vill däremot fortsättningsvis
även ta ut skatt på kadmium och bekämpningsmedel,
men inte på kvävet.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation nr 3
som gäller den gemensamma jordbrukspolitikens
inriktning. Då det gäller östutvidgningen är vi klara
över att arbetet med avreglering och marknadsan-
passning av jordbrukspolitiken måste gå vidare om
den önskvärda utvecklingen ska kunna genomföras i
rimlig tid.
Jag vill också fråga Sinikka Bohlin om utbetal-
ningarna av arealersättningarna framöver. Kommer
de att ske det år pengarna avsätts till bonden? Vi har
en reservation på det området.
Fru talman! Vi moderater har i reservationer fo-
gade till betänkandet vidare tagit upp ett antal viktiga
frågor som vi inte får stöd för. Låt mig här kommen-
tera några av dem.
Vi tycker tillsammans med övriga borgerliga par-
tier att generationsväxlingsfrågorna inom landsbygds-
företagandet är synnerligen betydelsefulla. Det måste
bli en prioriterad framtida uppgift att skapa förutsätt-
ningar för unga människor att ta över exempelvis
familjegården. Rimligare ekonomiska villkor för
generationsväxling måste tillskapas inom jordbruket
om vi ska få en positiv utveckling.
I reservation 22 tar vi moderater upp forsknings-
frågor som är viktiga för svensk potatisodling samt i
reservation 30 reglerna för arealuttag när det gäller
trädor. Vi efterlyser förslag som skulle kombinera
modernt lantbruk med föredömlig miljövård. Detta
ska företrädesvis ske i jordbruksbygder med liten
andel skogsmark. Det är där det betyder mycket. Vi
har också en motion på det området.
I södra Sverige kan vi i dessa dagar njuta av vack-
ert gula oljeväxtfält som berikar landskapsbilden och
jordarnas produktionsförmåga. Tillsammans med
kristdemokrater, centerpartister och folkpartister tar
vi moderater upp oljeväxternas betydelse i reservation
31. Vidare beklagar vi det oförståndiga beslutet att
avveckla det s.k. REKO-stödet och förvånas över att
regeringen med samarbetspartier inte insett betydel-
sen av detta miljöskyddande system.
Jordbrukets förutsättningar i norra Sverige tas upp
i ett par reservationer från vår sida. Vi hävdar att man
bättre än hittills måste ta vara på de möjligheter som
jordbruk och livsmedelsindustri trots allt har i norra
Sverige. Vi ser hur Finland på ett betydligt bättre sätt
har utnyttjat möjligheterna efter EU-inträdet på detta
område, och vi beklagar att regeringen är så långsam
när det gäller att inse betydelsen av detta.
Det är naturligt att använda sig av det utrymme
som finns i den nationella ersättningen samtidigt som
ersättningarna och produktionen kan komma att ligga
under referensnivån i anslutningsfördraget till EU.
Detta bör kunna ske för att stimulera svin- och
mjölkproduktion, som är så avgörande viktiga för
bibehållandet av sysselsättningen och det öppna land-
skapet i norra Sverige.
Bärodlingen är en annan resurs som behöver sti-
muleras i norr. Mycket avgörande för utvecklingen
här, som i hela Sverige, är företagandets förutsätt-
ningar. Det måste bli lättare att starta, driva och ut-
veckla företag i Sverige om jobben och välfärden ska
kunna tryggas även i framtiden.
För den ekologiska odlingens och produktionens
omfattning och utveckling har regeringen satt upp
mål som knappast kan nås utan väsentliga stödök-
ningar. Utgångspunkten måste vara att det är konsu-
menternas efterfrågan på marknaden som är avgöran-
de för produktionens omfattning, menar vi moderater.
Vi är övertygade om att basen i det svenska jordbru-
ket under överskådlig tid kommer att utgöras av den
konventionella produktionen, som blir alltmer mil-
jövänlig. Det är därför väldigt viktigt att stimulera
även denna i ett miljöperspektiv. Vi tar upp detta i
reservation nr 48.
Vi och jag, fru talman, yrkar bifall till reservation
nr 3 - den gemensamma jordbrukspolitikens inrikt-
ning. Dock står vi givetvis bakom samtliga reserva-
tioner som är underskrivna med moderata namn.
Vi ser, trots de problem som jag här har berört,
positivt på lantbruket och på landsbygdens utveck-
ling. Men det förutsätter att vi skapar de möjligheter
som vi politiker har uppgiften att göra.
Jag tycker tyvärr, fru talman, att det är lite dåligt
med framsyntheten och ambitionen att skapa möjlig-
heter när vi ser på den regeringspolitik som har förts
hittills under denna period, också med stöd av Väns-
terpartiet och Miljöpartiet.