Fru talman! Låt oss se på det konventionella jord-
bruket och det REKO-stöd Ingvar Eriksson tog upp
tidigare. Det var ett stöd som vi hade de första åren
efter det att vi blev medlemmar. Sedan ändrades
detta. En del av de åtgärder som fanns i REKO-stödet
finns faktiskt i miljö- och landsbygdsprogrammet.
Det som inte finns med är att man i jordbruksföreta-
gen hade möjlighet att få utbildning i kemikaliefrå-
gor. Men det tycker jag, Ingvar Eriksson, är en fråga
för företaget. Vi ställer krav på andra typer av före-
tag, stora och små företag, att ha koll på sina kemika-
lier. Där har vi miljöbalken och kemikalielagstift-
ningen som stöd.
Det första kravet för de bönder som har konven-
tionell odling är att skaffa sig kunskap om de medel
de använder i sina företag - om vi ska ha denna håll-
bara utveckling. Den konventionella odlingen är
fortfarande störst, och den ekologiska odlingen i olika
former växer sakta fram, lite olika i olika delar av
landet. Båda behövs. Båda finns där. Frågan är hur vi
ska hantera dessa frågor tillsammans.
Låt mig för sista gången säga något om ryggsäck-
en. Jag säger till Ingvar Eriksson vad jag sade till
Centerpartiet: Jag skulle vilja ha den totala kravlistan.
Där ska finnas med plus och minus. Vad har Dan-
mark mer eller mindre av? Vad har Finland mer eller
mindre av? Vad kommer Estland att ha? Sedan ska vi
titta på var vi står i jämförelsen. Jag tror att det är
bättre, Ingvar Eriksson. Vi kanske aldrig mer kommer
att debattera jordbruket i kammaren, men om vi träf-
fas ute på landsbygden ska vi kunna säga att vi till-
sammans har hittat en väg inom EU och i Sverige för
att hitta det bästa jordbruket för bönder, konsumenter
och samhället.