Herr talman! Precis som jag sade i mitt anförande
satsar vi nu på en bred kompetensutveckling för alla
lärare som berörs av frågan om betygssättning och
nationella prov. Vi gör det för att vi ska få en likvär-
dig bedömning. I den utbildningen ingår också att
sätta betyg i de nationella proven.
Hur framtiden ser ut och hur många program det
kommer att finnas i den framtida gymnasieskolan
kommer vi snart att få veta, när Gymnasiekommittén
lämnar ifrån sig sitt betänkande.
År 1989 fattade riksdagen beslut om att vi skulle
ha en gymnasieskola där alla ungdomar får sitt förs-
tahandsval tillgodosett. Nu har det gått ett antal år
sedan dess. Jag siar ju om 2010, om att vi kanske då
är framme vid målet att alla ungdomar får sitt första-
handsval tillgodosett när de kommer in på gymnasiet.
I det läget använder man ju inte betyget för att kom-
ma in på gymnasiet. Då försvinner alltså betygets
funktion som urvalsinstrument.
Däremot har jag och den socialdemokratiska kon-
gressen slagit fast att det är oerhört viktigt att få en
bekräftelse på vilka kunskaper man har och var man
befinner sig i fråga om de mål som skolan har satt
upp.
Jag har en fråga till Ulf Nilsson. Det är betydligt
ärligare tag från Moderaterna. De säger nej till de
öronmärkta statsbidragen till skolan. Det är ett ärligt
besked som Moderaterna ger. Men Folkpartiet säger
här: Vi säger ja men vi tror inte på vad vi gör. Vad
menar då egentligen Folkpartiet?