Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Vissa miljöfrågor

KJELL-ERIK KARLSSON (v), 2000-11-23 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Detta betänkande behandlar en miljö-

orienterad produktpolitik samt många olika motioner

i miljöfrågor som väckts i riksdagen. Jag ska ta upp

några av de frågor som behandlas i betänkandet.

För en miljöorienterad produktpolitik krävs det en

helhetssyn - en helhetssyn som ser på produktens

hela livscykel. Därför är det viktigt att även de viktiga

arbetsmiljöaspekterna utöver andra miljö- och hälso-

aspekter vägs in i en produkts livscykel.

Arbetsmiljöaspekterna har, tyvärr, kommit på un-

dantag sett till en produkts livscykel. Vi har nu alltför

många produkter med alltför lite information om

deras miljöpåverkan. Vi behöver göra ett aktivare

miljöval och ställa miljökrav när vi köper en produkt.

Vi behöver utökade miljövarudeklarationer samt ett

bättre producentansvar. Därför är det positivt att det

tillsätts en särskild utredare för en bred översyn av

producentansvaret.

Vi har alla ett ansvar för att förbättra vår miljö.

För att vi ska uppnå målet om ett ekologiskt hållbart

samhälle krävs det vilja och engagemang, inte enbart

från människor som arbetar med miljöfrågor på olika

sätt utan även från alla oss andra. Genom det val som

vi gör som vardagsmänniskor påverkar vi vår framtid

mycket mer än vad många av oss tror. Därför gäller

det att vi gör rätt val när vi konstruerar, tillverkar och

säljer samt köper och förbrukar.

Vad gör vi sedan, när vi har förbrukat produkten?

Även här måste vi ha med miljötanken. Återigen är

det helhetssynen som måste gälla i produktvalet och i

miljöarbetet. Producenter, användare och avfallsaktö-

rer bör komma närmare varandra. Tanken är att varje

avfallsslag ska behandlas utifrån inneboende egen-

skaper och användningsmöjligheter. Även avfall är ju

en resurs som kan nyttiggöras på olika sätt.

Just nu oroas vi av den ökning som sker av för-

bränningen av osorterat avfall. Det gäller också den

import av olika typer av mer eller mindre farligt av-

fall eller sopor som ständigt ökar på grund av att det

är ekonomiskt fördelaktigt att förbränna sopor i Sve-

rige.

Ekonomiska styrmedel måste till för att styra av-

fallsströmmarna i en hållbar utveckling. Därför är det

angeläget att följa upp och utvärdera avfallsbeskatt-

ningens styreffekt. En fråga som då bör aktualiseras

är om skattebasen bör utvidgas till att omfatta även

förbränning av avfall.

Vi vill förstärka Naturvårdsverkets miljöansvar.

Av instruktionen till Naturvårdsverket framgår att de

ska göra avvägningar som är betingade av hänsyn till

kostnader och konsekvenser för näringslivet. Givetvis

måste den typen av avvägningar göras men frågan är

vem som ska göra det. Jag frågar mig om risken finns

att verkningsfulla förslag till lösningar av mil-

jöproblemen läggs i byrålådan därför att de kostar för

mycket. Sådant som leder till en långsiktigt hållbar

utveckling borde vara överordnat annat som Natur-

vårdsverket åläggs väga in i sina beslut.

Naturvårdsverket behövs som en oförfalskad röst

som utgår från naturvetenskapliga fakta. Verket har,

och ska ha, en strategisk roll i det pågående miljö-

målsarbetet. Därför behöver dess uppgift renodlas.

Att vi behöver gå från ord till handling i miljöfrå-

gorna visar inte minst de översvämningar som även vi

i Sverige har drabbats av under den senaste tiden.

Detta stämmer kanske till eftertanke hos en del.

De stater som år 1992 deltog i FN:s miljö- och ut-

vecklingskonferens i Rio de Janeiro förpliktade sig,

genom att ansluta sig till Agenda 21, att verka för en

övergång till en ekonomisk utveckling som är fören-

lig med de spelregler som finns för upprätthållandet

av liv på jorden. Riokonferensen underströk behovet

av en mer rättvis fördelning av jordens resurser. Fort-

farande, åtta år efteråt, lever en stor andel av våra

medmänniskor i yttersta armod. Samtidigt ägnar sig

en stor andel av västvärldens politiker åt att sjunga

överkonsumtionens lov.

Det är angeläget att Sverige uppfyller sina inter-

nationella förpliktelser. Vi behöver få verkningsfulla

agendor. Där kan miljömålsarbetet vara ett led i ar-

betet med att skapa ett handlingsprogram för det

tjugoförsta århundradet - en nationell Agenda 21.

Men vi behöver även regionala sådana agendor.

Enligt konventionen om biologisk mångfald ska

vi arbeta för att det ska finnas livskraftiga stammar av

olika slag. I dag lyfter jag gärna fram den i de två

nordligaste länen havsvandrande öringen, som tyvärr

nästan är utrotningshotad. För att stärka stammen av

havsöring krävs det kraftfulla åtgärder.

Kalhyggen, dikningar och avverkningar längs

vattendragen är några av de saker som har negativt

påverkat, och påverkar, reproduktion och uppväxtom-

råden. För att skydda havsöringsstammen borde en

fångstkvot införas.

I lagstiftningen borde man införa en regel om att

den som orsakar sådan fiskdöd att allmänna intressen

skadas ska ersätta skadan. Eventuella böter borde då

tillfalla fiskevården.

I detta betänkande har Moderaterna en reservation

som går ut på att älska att äga genom att stänga ute

allmänheten från stränder, såvida stränderna inte är

särskilt skyddsvärda. Vad betyder begreppet särskilt

skyddsvärda för Moderaterna?

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet har valt att i det

här betänkandet inte reservera oss till förmån för

motionsyrkanden som berör miljö-respektive klimat-

mål eftersom det snart kommer att läggas fram propo-

sitioner i dessa frågor. I stället redovisar vi i ett sär-

skilt yttrande vår inställning i några specifika frågor

som behandlas i betänkandet.

Slutligen yrkar jag bifall till reservationerna 12

samt 27.

Debatten

Hämtad sida: 47

47 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KJELL-ERIK KARLSSON (v): Vissa miljöfrågor (2000-11-23) — PRESS0