Herr talman! Jag tänker ta upp västerhavet i mitt
lilla anförande, såsom de motioner som handlar om
västerhavet och som jag är pappa till.
Behandlingen kan man väl diskutera. Jag förstår
att det har varit problem att ge en behandling som kan
vara rättvis för alla motioner. Självklart hänvisas en
del till kommande propositioner.
Det jag tänkte ta upp här gäller en motion om
västerhavssituationen och hur man ska komma till
rätta med de problem vi har där. I betänkandet hänvi-
sas till de fyra nationella miljökvalitetsmål som be-
skriver just havssituationen. Det är inte mycket till
svar, men jag förmodar att det återkommer senare i
den stora propositionen.
Jag vill ändå ta upp det som jag tycker är särskilt
viktigt i den motion som jag står bakom. Det handlar
om alla de gifter som sammantaget har, om inte än
helt förstört så åtminstone hotar att helt förstöra den
mynning som vi har i form av Skagerrak och Katte-
gatt intill Östersjön. Det här är det norra halvklotets
kanske viktigaste födoplats för fisk och andra djur i
havet.
I Skagerrak och Kattegatt har vi en övergödning
som är ganska enorm. Vi har strömmar från konti-
nenten, från Nordsjön, genom Nordsjön in till Ska-
gerrak och genom luften. Vi har vår egen trafiksitua-
tion och vårt eget jordbruk, allt detta som övergöder
genom kväve och fosfor. Vi har dessutom radioakti-
vitet från upparbetningsanläggningen i Sellafield som
nu syns tydligt och klart i tång och räka. Vi har bl.a.
polyaromatiska kolväten och andra farliga gifter som
sedimenteras och hamnar i djuphålorna i Skagerrak.
Vi har dumpat gammalt krigsmateriel som läcker och
rostar.
Det finns ett otal problem som vi måste hantera.
För detta har jag föreslagit att vi måste se till att
fortsätta med ett stort nordiskt västerhavsprojekt där
man samlar forskare för att följa upp det väster-
havsprojekt som vi hade mellan 1990 och 1995. Utan
en sådan kontinuitet och uppföljning kan man inte få
reda på hur havet mår.
Vi vet ju att hur havet mår är resultatet av vad vi
gör på land. Det är oerhört viktigt att vi forskar i
detta. Därför har jag i den här motionen föreslagit att
ett sådant nytt nordiskt västerhavsprojekt måste sättas
i sjön - om jag ska använda det uttrycket.
Det handlar kanske om 7-10 års projekt och unge-
fär 20 miljoner. Då skulle man kunna göra en oerhört
stor insats för att kunna vara à jour med läget i väs-
terhavet, som är temperaturen på vår miljö.
Det här finns beskrivet i ett särskilt yttrande. Det
tycker jag är helt riktigt. Vi behöver nämna det och
återkomma till det. Jag hoppas att det kommer att tas
upp i den större propositionen.
Den andra motionen som jag vill ta upp och som
jag tycker är lite allvarligare gäller risken för prov-
borrningar efter olja och gas i Skagerrak och Katte-
gatt. Det är flera som står bakom reservationen till
följd av motionen. Den behandlas på ett, tycker jag,
styvmoderligt sätt i betänkandet, genom att man hän-
visar till frågesvar från den 10 november 1999 senast.
Det finns också ett från april samma år. Det är alltså
över ett år sedan man uppdaterade frågan. Det känns
inte riktigt bra när det är ett så allvarligt problem som
att starta provborrningar i de här känsliga områdena.
Det skulle totalt föröda havet. Det är vi i stort sett alla
överens om. Miljöministern har själv intygat detta.
Regeringen säger att man inte kommer att tillåta
några provborrningar. Men man har egentligen inget
på fötterna. Det gäller att komma överens med de
nordiska länderna.
Det började med Norge som 1994 tillät sådana här
provborrningar. Som tur var kom inga i gång. Det
blev inga koncessioner.
Sverige har krävt miljökonsekvensbeskrivningar
och har också fått sådana. Man har senast 1998 skick-
at en slutrapport vad gäller miljökonsekvenserna på
remiss. Jag har inte hört något om rapporten efter det.
Det vore intressant att veta om Ingemar Josefsson
känner till vad som har hänt med slutrapporten som
skickades på remiss.
Sedan har ju också dansk-amerikanska intressen
kommit upp på scenen. Danmarks energiverk har gett
möjlighet för ett amerikanskt bolag att geologiskt
undersöka bottnarna ungefär i samma område mellan
Danmark och Norge. Vi vet ännu inte vad som händer
med detta. Sverige och miljöministern har sagt att
man kräver samråd. Men ännu har inget skett.
Jag menar att vi måste kräva en fredning av Ska-
gerrak och Kattegatt när det gäller just provborrning-
ar efter olja och gas, en fredning för gott. Det är ett
aktivt arbete man kan kräva av regeringen, inte pas-
sivt vänta på att det ska hända någonting. Då slipper
man göra någonting. Jag menar att här måste man ta
ansvar och stämma i bäcken. Man måste kräva ett
samråd, en nordisk överenskommelse som innebär en
fredning långt fram i tiden för just borrningar efter
olja och gas.
Det är vad jag säger i min motion. Flera har nu
anslutit sig som också har olika motioner, men kan-
ske inte just i den här skarpare formen. Det är vad jag
vill läsa ut av den reservation vi har tillsammans. Det
är reservation 19. Jag yrkar alltså bifall till den och
hoppas få ett stort stöd i kammaren så att vi kan få
regeringen att ta det här initiativet.