Fru talman! Det betänkande som vi nu behandlar
grundas på en skrivelse om en strategi för miljöori-
enterad produktpolitik och på 250 motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden under de senaste två
åren. Det gör att ämnet spretar. Betänkandet omfattar
många områden, från makrokosmos till mikrokos-
mos.
Just nu pågår en konferens i Haag. Vi hoppas alla
att en överenskommelse där kan träffas angående
regleringen av koldioxidutsläppen.
Här hemma i Norden pågår översvämningar, med
stora påfrestningar för det civila. Om växthuseffekten
bidrar eller om det enbart är fråga om variationer i det
vanliga klimatet tvistar vetenskapen om. Långa ob-
servationsperioder behövs för att veta. Men när vi vet
kan det vara för sent att göra något. Blotta misstanken
föranleder oss därför att vidta åtgärder.
Förra veckan fick Marks kommun ur kungens
hand motta pris för sitt miljöarbete. Man har redan
använt sig av miljömålen och försökt bryta ned målen
på lokal nivå. Basen i det här arbetet är det lokala
Agenda 21-arbetet. Där finns vilja och engagemang.
Ur global synvinkel betyder Marks koldixidutsläpp
alls ingenting. Men för att få en global effekt krävs
det att många människor över hela vår jord gör det-
samma. Det förutsätter att många har vilja och enga-
gemang att påverka sin livsstil.
Kristdemokraterna har tidigare kritiserat de lokala
investeringsprogrammen - som vi hörde av tidigare
talare här. Vi menar att dessa program tar pengar från
ordinarie miljöarbete och att programmen inte har
haft någon träffsäker miljöeffekt. I en del fall har de
faktiskt haft motsatt effekt. En del av projekten skulle
i alla fall ha kommit till stånd. Detta har också Riks-
revisionsverket anmärkt på, som vi också tidigare här
hörde om. Sysselsättningseffekten torde därför vara
mindre än den som regeringen uppger. Efter de här
anmärkningarna från RRV har regeringen gjort några
justeringar.
Vi kristdemokrater har i stället velat satsa på det
lokala arbetet med Agenda 21. Vi har länge krävt ett
handlingsprogram för våra svenska koldioxidutsläpp.
Varken energisektorn eller transportsektorn får tillå-
tas ökade utsläpp. Ändå ökar för närvarande utsläp-
pen av koldioxid. Till råga på allt vet vi inte hur stora
utsläppen är eftersom beräkningarna har visat sig vara
felaktiga. Det handlar om utfasning av fossilbränslen
såväl i energiproduktionen som inom transportsek-
torn, begränsningar av metanavgång, åtgärder för att
öka kolbindningen samt återvinning och, om möjligt,
lagring av koldioxid.
Jag yrkar bifall till reservation 6. Där pekar vi på
vissa effekter av miljöbalken vid skogsbruk.
Skogsvårdslagen - där miljö- och produktionsmål
jämställs - bygger på förvaltarskapstanken, ansvaret
gentemot kommande generationer. Lagen ska ge
skydd åt den biologiska mångfalden i skogen, samti-
digt som virkesförsörjningen ska vara säkrad för den
svenska skogsindustrin.
Lagen har bara gällt några år. Det är för kort tid i
skogens omloppstid för att vi ska kunna bedöma
effekten.
Miljöbalkens regler förefaller oss dåligt anpassade
till skogs- och lantbrukets förutsättningar. Oklarheter
i balken kan drabba skogsbruket hårt till nackdel för
skogsvården och därmed också för svensk ekonomi.
Exempelvis gäller för en skogsägare, som gör en
avverkningsanmälan, att denna anmälan kan komma
att prövas av två myndigheter utifrån skilda lagar med
olika effekter. Jag tänker då på det s.k. Norafallet, där
miljö- och hälsoskyddsförvaltningen bedömde
skogsavverkning som miljöfarlig verksamhet som
man stoppade.
Vi utgår från att det här tas upp av den parlamen-
tariska kommitté som ser över miljöbalken
Vi är glada att regeringen har börjat arbeta med
vårt gamla motionskrav på en miljöjusterad nettona-
tionalprodukt. Sverige behöver ett instrument som på
ett samlat sätt mäter ekonomi- och miljöutvecklingen.
De svenska miljöräkenskaperna har alltså nu på-
börjats, i enlighet med vad vi har motionerat om för-
ut.
En sådan här miljöjusterad nettonationalprodukt
tar hänsyn till förändringen av kapital i form av vårt
naturkapital som skog, fisk m.m. men beaktar också
det kapital som människan skapar. Vi avser att följa
frågan även i fortsättningen, men är glada för att
arbetet har påbörjats.
Jag ber att få sluta mitt anförande med att påpeka
att jag alltså yrkar bifall till reservation 6.