replik
Herr talman! Först vill jag uttrycka det positiva i
att också utrikesministern tycker att FN:s roll borde
varit starkare och att FN borde haft bättre möjligheter
från början, så att vi hade sluppit den situation vi har
nu.
Vi hade motionerat om detta som en engångsföre-
teelse. Vi tyckte att detta var en sak som vi kunde
besluta om nu, men att om det mot alla förhoppningar
skulle inträffa något liknande igen skulle riksdagen
fatta beslutet. Det avstyrktes av utskottet. Därför
skulle jag vilja veta om det också är regeringens och
utrikesministerns uppfattning att detta är något som
Sverige kan ställa upp med även vid andra tillfällen,
under andra förutsättningar, under ett annat militärt
paraply eller vad det kan bli fråga om.
Jag vill ta upp ledningsansvaret och samarbetet.
När FN har fredsbevarande aktioner har man ett na-
turligt organisatoriskt samarbete mellan den humani-
tära hjälpen och den militära delen. När NATO nu
skall ha ledningsansvaret står det i alla fall inte vad
jag har kunnat se någonstans tydligt angivet vem som
har ansvaret för den civila delen, i bemärkelsen hu-
manitär hjälp och annat som behövs. Sverige har ju
sagt att man ställer upp med detta. Men hur samman-
kopplar man de båda delarna så att hjälpen verkligen
kommer dit där den behövs och så att det kommer att
fungera?