Herr talman! Eftersom Carl-Johan Wilson är min
favorit i kulturutskottet - det är en bekännelse jag gör
här - kan jag gärna säga att jag delar klantigheten
fifty-fifty med kulturutskottet. Jag är beredd att gå så
långt.
Vi har haft bråttom i museifrågan, för den har
varit ett svårbearbetat område de senaste 25-30 åren.
Det har varit nästan omöjligt att komma fram med
några förändringar. Vi ser att det påverkar museilivet
mycket illa, och därför måste vi göra något radikalt.
Det förklarar något också den brådska vi har haft. Just
därför har det varit så viktigt för oss att redan i pro-
positionen markera att den organisationskommitté
som vi föreslog skulle komma tillbaka till riksdagen i
flera omgångar.
Det handlar om tre tillfällen. Det är alldeles
självklart att om Organisationskommittén kommer
tillbaka med ett finansieringsförslag där de använder
de nya pengar, 29 miljoner i nivåpengar, som vi har
avsatt från den 1 januari 1999 för detta museum till-
sammans med de omfördelningar som måste ske för
att museet skall komma till stånd och bli bra är ju
riksdagen allsmäktig. Den kan ju säga nej, tycka att
det blir en för hård omfördelning, att det blir för
mycket pengar. Jag tror dock inte att riksdagen kom-
mer att göra det. Tack!