Fru talman! Kulturen är själva grunden för
mänsklig utveckling, demokrati, samhörighet och
mänsklig värdighet. Så långt vi kan se tillbaka har
människan funderat över tillvaron, varifrån vi kom-
mer och varthän vi är på väg. Man har uttryckt sig på
olika sätt i bild och senare i skrift och berättelser.
Man har prytt sina bostäder och bruksföremål. Även
utan en enda krona i anslag, kommer människor alltid
att på något sätt ägna sig åt kulturell verksamhet.
Huvuddelen av kulturutgifterna betalas i dag av de
enskilda människorna. Men det innebär ju inte att
samhället inte behöver satsa på kultur - tvärtom. All
statistik visar på sambandet mellan utbildning och
deltagande i kulturlivet, att människor med högre
utbildning har ett mycket flitigare deltagande. För oss
i Centerpartiet är det självklart att alla människor
skall ha förutsättningar till ett rikt kulturliv, oavsett
utbildning och bostadsort.
Kulturen är en viktig del av infrastrukturen. Att
det finns ett levande kulturliv är lika viktigt som att
det finns vägar, skolor och primärvård. En bra kultur-
verksamhet ger människor identitet i deras hembygd,
oavsett vilket den är. Kulturen är ett uttryck för både
det fantastiskt vackra och det svåra, fula. Den bidrar
till människors insikt om sig själva och till förståelse
för andra, glädje, livslust och skaparförmåga samt
mod att utveckla och utvecklas.
Kulturen rör vid vårt innersta. Den roar, oroar och
väcker känslor till liv. I skapande aktiviteter - i mu-
sik, dans, skrivande, hemslöjd och hantverk - kan vi
växa som människor. Uttrycksförmågan stärks och
därmed självkänslan och yttrandefriheten.
I mötet med konstnärers verk, vid teaterföreställ-
ningar, konserter, konstutställningar och författaraft-
nar finns skönheten, överraskningarna, nyheterna och
aha-upplevelserna. Som en levande och inspirerande
bakgrund till både amatörers och professionella
konstnärers verk finns vårt kulturarv. För oss i Cen-
tern är det självklart att kulturlivet skall leva lokalt
och att det skall rymma både amatörers skapande och
yrkesverksamma konstnärers kvalitet.
Konsten kräver frihet för att spira. Samhället skall
inte försöka att styra eller dirigera konsten utan skapa
förutsättningar för och främja kulturskapandet, inte
minst bland barn och ungdomar. De fria och frivilliga
organisationerna måste ha goda villkor för sitt arbete.
Kulturella uttryck uppstår ofta som motrörelser
mot det etablerade. Kulturen öppnar nya perspektiv.
Genom kulturen får vi medel att uttrycka vår mening
och att påverka och förändra. Den stimulerar fantasin,
vilket är nödvändigt för alla. Utan fantasi - inga nya
idéer. Som Albert Einstein en gång konstaterade är
fantasi viktigare än kunskap, och ingen kunde beskyl-
la honom för bristande kunskaper.
Jag är alldeles övertygad om att det bästa som vi
kan satsa på för att skapa optimism, framtidstro, ge-
menskap, idéer och därmed nya jobb i Sverige är just
kultur. Vi är många som önskar att vi hade mer peng-
ar att satsa på kulturen än vad vi har.
I dag skall vi ha en lång debatt om kulturpolitiken.
Vi har i Sverige en mängd stora saker att se fram
emot. Kulturhuvudstadsåret 1998 är en. Det har stora
möjligheter att lyfta kulturlivet i Stockholm och hela
Sverige och att visa den svenska kulturens kraft för
vår omvärld.
Fru talman! Det fanns stora förväntningar på kul-
turpropositionen, som skulle vara summeringen av 20
års kulturpolitik och avstampet inför 2000-talet. För-
väntningarna var högt ställda och svåra att uppfylla.
Det finns mycket som är bra, t.ex. att arkitekturen nu
lyfts fram, att hemslöjdskonsulenten för barn och
ungdom permanentas och länskonstnärerna och det
förändrade stödsystemet till regionala kulturinstitutio-
ner, även om vi har en del synpunkter på det. Sats-
ningen på konstnärerna och på visningsersättning är
positivt. De särskilda nationella uppdragen till Backa
Teater i Göteborg, Kulturskolan Rosteriet i Luleå,
Film i Väst i Alingsås m.fl. är bra. Det gäller att följa
upp det. Jag tror att dessa uppdrag behöver följas av
fler sådana uppdrag som ska gå till institutioner eller
organisationer som visat prov på nytänkande.
En del i propositionen är mycket kontroversiellt,
vilket ingen är omedveten om. Sällan har väl ett för-
slag väckt så mycket debatt och så starka känslor till
liv som det att flytta tre museer till Göteborg. Vi hade
tänkt att diskutera detta mycket mera senare, men om
kulturministern inte är kvar då tänker jag återkomma i
frågan i repliker.
Det fanns också en del andra brister i propositio-
nen. Vi tycker inte att regeringen har lyckats ta ett
riktigt samlat grepp om en nationell kulturpolitik, och
en mängd frågor har lämnats öppna för att utredas
vidare. Det är beklagligt efter denna långa tid av ut-
redningar som har föregått propositionen.
Fru talman! Kulturutskottet har under denna in-
tensiva höst behandlat detta digra material. Vi har
ockå haft en intensiv kunskapsinhämtning genom alla
uppvaktingar från kulturlivets olika intressenter - ca
40 stycken. Vi skulle önskat att vi hade haft mer tid
till förfogande för att göra en grundlig bearbetning. Vi
kommer säkert att behöva ta upp många av dessa
frågor igen. Utskottets kansli har gjort en fantastisk
insats för att få fram ett så väl bearbetat betänkande
som varit möjligt under denna korta tid. Jag vill rikta
ett tack till hela personalen för ett fantastiskt jobb.
I betänkandet har utskottet gjort betydande för-
bättringar av regeringens förslag i enlighet med kra-
ven i vår partimotion om kulturpolitiken. En av de
viktigaste är att vi nu beställer en skyndsam utredning
som omfattar samtliga områden där staten ger stöd till
kulturinstitutioner. Det handlar om att se över hur
behovet av statligt stöd till en kommun eller ett lands-
ting påverkas av omfattningen av det kulturutbud som
nationalscener och andra helstatligt finansierade insti-
tutioner erbjuder. Resultatet av denna översyn bör
läggas till grund för principerna för Kulturrådets
fördelning av stödenheter enligt det nya bidragssys-
temet.
Vi menar att det är av yttersta vikt att få en mer
rättvis geografisk fördelning av statens resurser till
kultur. Det har alls ingenting med Stockholmsfientlig-
het att göra. Det är självklart att vi skall satsa på kul-
tur i huvudstaden, men det får inte leda till att huvud-
staden förlitar sig på statens stöd i en sådan omfatt-
ning att man anser sig kunna satsa mindre än övriga
storstäder på kultur. Hur man än vänder och vrider på
siffrorna ser vi att så är fallet.
Klyftan mellan statens anslag till Stockholm och
till övriga län är också oacceptabelt stor. Mitt län,
Älvsborg, har det lägsta statliga kulturanslaget per
invånare av alla län. Regeringen misslyckades med att
göra en åtminstone något bättre fördelning av resur-
serna. Därför gör vi nu den här beställningen, och vi
förutsätter att vi snabbt får ett resultat som kan ligga
till grund för nästa års budgetproposition.
Debatten om våra nationalsceners dåliga ekonomi
väcker en del undringar. Jag vet inte vilka samtal som
har förts mellan t.ex. Dramaten och Kulturdeparte-
mentet tidigare, men nog känns det litet konstigt att en
institution som faktiskt undantas från de besparingar
som andra får vidkännas blir så totalt överraskad över
de ekonomiska förutsättningarna, vilket vi har märkt i
debatten. Det är ju egentligen inte några nedskärning-
ar. Möjligen har man räknat med att de tillfälliga
anslag man haft skulle bli permanenta, vilket aldrig
någon såvitt jag vet lovat. Ansvaret måste falla på den
gamla styrelsen och ledningen, och kanske också på
Kulturdepartementet. Jag vet inte. Nu har ju Drama-
ten fått en ny styrelse och en ny ledning, och man har
förutsättningar att gå vidare efter turbulensen i höst.
När det gäller målen för kulturpolitiken kan jag
säga att Centern i partimotionen hade preciserat ett
antal mål, som var delvis annorlunda och mer omfat-
tande än regeringens. Delvis sammanföll de med
kulturutredningens förslag. I utskottet har vi nu fått
gehör för de flesta av våra synpunkter, och vi kan
acceptera de sju mål som föreslås. Det handlar om
allas delaktighet i kulturlivet. Det handlar också om
att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk,
utmanande och obunden kraft i samhället. Vi har fått
ett bildningsmål - vi tycker att bildningssträvandena
är en av hörnpelarna i kulturpolitiken. Det är viktigt
att uppmuntra människor att skaffa sig nya kunskaper
och erfarenheter utöver vad som krävs för deras yr-
kesroller. Det handlar om värderingar, normer och
ideal och orientering i tillvaron. Som Ellen Key sade
en gång: Bildning är det som du har kvar när du glömt
allt du lärt.
Enligt vår uppfattning borde dessa tillägg tillsam-
mans med målet om kulturell mångfald, konstnärlig
förnyelse och kvalitet ge grund för människors för-
måga att kritiskt bedöma all den information och
skräpkultur som också väller över oss så att målet att
motverka kommersialismens negativa verkningar
skulle bli onödigt, i all synnerhet som man inte vet
hur man konkret skall kunna åstadkomma detta. Nu
gick det inte att få majoritet för det, och vi accepterar
att det står kvar.
I uttrycket "att främja kulturell mångfald" lägger
åtminstone jag in något mycket mer än det som står i
det sista målet, nämligen att främja möten mellan
kulturer inom landet. Skall vi få ett mångkulturellt
samhälle som fungerar är det viktigt att vi blandar oss,
att vi tar del av varandras kultur, att vi tar till oss en
del av invandrarnas kultur likaväl som de tar till sig
av den svenska. Så har det gått till historiskt. De flesta
av våra typiska svenska specialiteter har utländskt
ursprung: luciafirandet och köttbullarna, för att ta
några exempel.
Fru talman! I Kulturutredningen talade man
mycket om eldsjälarnas betydelse och vikten av att ta
vara på dessas förmåga att stimulera och inspirera
andra. Detta hade försvunnit i propositionen. Varför
vet jag inte - kanske för att regeringen trodde att det
handlade om att någon sorts amatörism skulle ta över.
Det är inte alls på det viset. Att satsa på eldsjälar
behöver inte alls innebära en kollision mellan profes-
sionalism och amatörism utan en fruktbar blandning
av båda för att främja intresset hos de många männi-
skorna för fler arrangemang och ökad kulturkonsum-
tion, vilket leder till ökade arbetsuppgifter för de
professionella kulturutövarna. Nu har utskottet åter-
igen tagit upp frågan om eldsjälarnas betydelse. Jag
förutsätter att regeringen tar till sig detta.
Kulturens roll som motor för regional utveckling
och för nya jobb är underskattad i Sverige, även om
insikten sprider sig. Det finns flera exempel på byar
och orter som helt enkelt överlevt på grund av sats-
ningar på kultur. I näringslivet inser man detta mer
och mer, och kulturlivet har en stor betydelse vid val
av lokaliseringsort t.ex. Vi skriver en hel del om detta
i betänkandet, och jag har i ett särskilt yttrande anfört
att jag förutsätter att framtida sysselsättningsåtgärder
kommer att innefatta kultursatsningar.
Utskottet har också enats om att ge den professio-
nella blåsorkestern Göteborgsmusiken statligt stöd,
och därmed räddas denna orkester kvar. Här finns ett
starkt lokalt engagemang för orkestern, som nu
kompletteras med fyra miljoner i statligt stöd.
Ett annat exempel där utskottet nu uttalar sig i en-
lighet med vår motion är följande: när Marinmuseum
i Karlskrona och Statens sjöhistoriska museer nu skall
sammanföras till en myndighet skall denna myndighet
placeras i Karlskrona.
Det finns ett antal frågor som efter uppvaktningar-
na i utskottet i varje fall gjort mig något fundersam.
Det gäller t.ex. nedskärningarna på länsmusiken. På
många håll har länsmusiken nu utvecklats i enlighet
med de intentioner som fanns för att på ett mångsidigt
sätt kunna erbjuda invånarna ett varierat musikutbud.
När man har nått detta mål skär vi ned anslagen. Jag
tycker att det finns all anledning att noga följa ut-
vecklingen när det gäller länsmusiken och musiken
över huvud taget.
Ett bekymmer är anslaget till icke-statliga kultur-
lokaler. I och med övergången till ett nytt system med
anslag som inte får överskridas kommer flera projekt
som redan är beviljade att inteckna anslaget under
flera år framåt. Några nya projekt kommer därför inte
att kunna få stöd. Det tycker vi inte är tillfredsställan-
de. Utskottet menar att regeringen bör återkomma till
riksdagen med besked om ytterligare medelsanvisning
på tilläggsbudget, vilket vi ger regeringen till känna.
Fru talman! Min tid är nu tyvärr slut. Det finns
mycket mer att säga. Vi står självfallet bakom alla de
reservationer där Centern är ensamt eller tillsammans
med andra. Det har gått ut direktiv om att vi inte får
yrka bifall till så många reservationer, men jag tänker
i varje fall just nu yrka bifall till reservation nr 4, nr
22 och nr 39. Våra övriga reservationer och särskilda
yttranden återkommer vi till i senare debattomgångar i
dag.