Värderade talman! Betänkande 1996/97:KrU1 är
resultatet av ett mycket omfattande arbete i kulturut-
skottet. Vår ordförande Åke Gustavsson har lett vårt
arbete med ambitionen att ingen skall kunna kritisera
kulturutskottet för att det inte tagit emot s.k. upp-
vaktning. Därför har vi lyssnat på en mängd önskemål
från myndigheter, kommuner, organisationer och
kulturinstitutioner som velat påverka utskottet.
För utskottets kansli har arbetet inneburit en be-
lastning av ett slag som på många andra arbetsplatser
skulle ha resulterat i myteri eller åtminstone i att
skyddsombudet hade slagit larm. Bytet på kulturmi-
nisterposten gjorde att vi fick vänta länge på rege-
ringens proposition om kulturpolitiken. Att kulturpro-
positionen lades så att den skulle behandlas tillsam-
mans med budgetpropositionen gjorde givetvis att
underlaget för kulturutskottets arbete blev särskilt
stort. Det är imponerande att en sådan lojalitet som
utskottskansliets personal visat kan mobiliseras. Jag
hoppas att vårt kanslis personal känner tacksamhet
från oss som sett hur våra idéer genom kansliets bear-
betning formats till ett läsvärt betänkande. Detta på-
pekades nyss också av Marianne Andersson.
Värderade talman! Kulturminister Marita Ulvskog
har lyckats hävda sitt område gott i kampen om sta-
tens pengar. Under förra mandatperioden med Birgit
Friggebo som kulturminister kunde jag med stolthet
notera att kulturen var så gott som det enda område
som fick ökade resurser. Liknande kommentar kan
fällas om kulturminister Marita Ulvskogs proposition.
Detta är glädjande för oss som ser kulturen som en
omistlig del av livet.
Den budgetmässiga framgången innebär dock inte
att kulturministerns proposition har passerat kulturut-
skottet utan förändringar. På flera punkter har kritiken
mot propositionen varit hård, och vi har stundtals
varit förvånade över att kulturdepartementets hand-
läggning av ärendena vittnat om en ganska liten kun-
skap om hur riksdagen arbetar. Socialdemokraterna i
kulturutskottet har fått försvara förslag som troligen
aldrig skulle ha framförts om riksdagsgruppen hade
varit referensgrupp för Kulturdepartementets arbete.
Jag tänker t.ex. på förslaget till kulturpolitiska mål
och de märkliga turerna kring det förslag som vi kal-
lar för museiflytten till Göteborg.
Värderade talman! I Folkpartiets motion Kr17 fö-
reslår vi ökade satsningar på vissa kulturområden. I
motion Kr513 föreslår vi ett ökat stöd till idrotten.
Den nya budgetbehandlingsprocessen gör att riksda-
gen redan beslutat om storleken på ramen för utgifts-
områdena. Därför är det inte längre möjligt för mig att
nå framgång genom att yrka bifall till Folkpartiets
budgetförslag. I ett särskilt yttrande, nr 17 i det betän-
kande som vi nu behandlar, redovisar jag mera utför-
ligt Folkpartiets förslag.
Folkpartiets förslag på kulturområdet framgår av
vår motion och av detta särskilda yttrande. Därför
kommer jag i dagens debatt endast att aktualisera
några av de många förslagen.
Värderade talman! Kulturutskottet föreslår riksda-
gen att anta förslag till mål för kulturpolitiken. Rege-
ringen hade i sitt förslag fem punkter för sådana mål.
Utskottets förslag innehåller sju sådana mål. Det
fanns ett gott underlag till målformuleringen i Kul-
turutredningen. Jag är förvånad över att inte regering-
en redan från början visade respekt för Kulturutred-
ningens förslag. Om så hade skett skulle utskottet inte
ha behövt ändra så mycket i målformuleringarna som
nu gjorts.
Två välkomna nya mål formuleras i kulturutskot-
tets betänkande. Det ena nya målet är formuleringen
att kulturpolitiken skall ge kulturen förutsättningar att
vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i
samhället. Det andra nya målet är formuleringen är att
kulturpolitiken skall främja bildningssträvanden.
Statens kulturråd har i ett remissyttrande bl.a. påpekat
att bildningsmålet har sin bakgrund i människors
personliga utveckling och behov av gemenskap och
identitet. En sådan människosyn är också en viktig del
av Folkpartiets ideologi.
Det tredje målet för kulturpolitiken är av kulturut-
skottet formulerat så här: "att främja kulturell mång-
fald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom
motverka kommersialismens negativa verkningar".
Regeringen hade föreslagit en märklig formulering
på denna punkt. Så här står det i propositionen:
"motverka kommersialismens negativa verkningar
och främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse
och kvalitet".
Jag förstår inte hur en sådan formulering kan pas-
sera ett helt departement utan att någon lyckas förkla-
ra för kulturministern att formuleringen är omöjlig.
Finns det någon politiker som vill stärka kom-
mersialismens negativa verkningar i kulturpolitiken?
Knappast.
Vem avgör vad som är negativa verkningar av en
kulturverksamhet med kommersiella inslag? Jag tror
inte att någon kan svara på den frågan - troligen inte
heller kulturministern, såvida hon inte menar att sva-
ret är kulturministern.
Är det självklart att sådan kulturverksamhet som
inte är kommersiell saknar negativa verkningar? Gi-
vetvis inte.
Man har brukat skämta om politikers helgarderan-
de deklaration: Jag är för allt positivt och mot allt
negativt. Borde vi inte formulera oss så oantastligt
också om de kulturpolitiska målen i så fall och inte,
som regeringen föreslagit, markera det självklara just
för de kommersiella inslagen i kulturen?
Jag upprepar kulturutskottets förslag för den tredje
punkten:
"att främja kulturell mångfald, konstnärlig förny-
else och kvalitet och därigenom motverka kommer-
sialismens negativa verkningar."
Värderade talman! Jag anser att denna formulering
kan stå kvar, även om den är onödig. Om man skall
vända sig mot den formuleringen, som moderaterna i
kulturutskottet gör, bör man göra det av stilistiska
skäl snarare än av ideologiska skäl. Inte heller mode-
raterna vill främja kommersialismens negativa verk-
ningar, förmodar jag. Vi kunde efter varje punkt i
målformuleringarna ha skrivit: och därigenom mot-
verka kommersialismens negativa verkningar. Det
skulle alltså stå så här:
- att värna yttrandefriheten och skapa reella förut-
sättningar för alla att använda den och därigenom
motverka kommersialismens negativa verkningar,
- att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i
kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget
skapande och därigenom motverka kommersialis-
mens negativa verkningar, osv.
Jag tycker ändå att vi bör acceptera kulturutskot-
tets förslag till formuleringar av de kulturpolitiska
målen.
Värderade talman! Jag vill i den här allmänna de-
len av debatten också aktualisera den beställning av
en utredning som kulturutskottet föreslår riksdagen att
göra. Vi skriver att det är motiverat med en skyndsam
utredning som omfattar samtliga områden där staten
ger stöd till kulturinstitutioner. Så här står det på s. 65
i betänkandet: "Utskottet anser att regeringen genom
denna utredning bör låta göra en översyn av frågan
om i vad mån behovet av statligt stöd till en kommun
eller ett landsting påverkas av omfattningen av det
kulturutbud som nationalscener eller andra helstatligt
finansierade institutioner erbjuder."
Om riksdagen följer kulturutskottets förslag på
denna punkt, innebär det helt enkelt att riksdagen
begär en utredning om kulturen i ett stad-land-
perspektiv. Hur skall vi fördela statens resurser på
kulturområdet så att vi kan säga att staten stöder kul-
tur i hela landet?
Regeringen föreslår i propositionen att ett antal
s.k. nationella uppdrag ges åt kulturskapare runt om i
landet innebärande speciellt ansvar för utveckling,
förnyelse och värnande om konstnärlig kvalitet.
Det är en utmärkt. Vi i Folkpartiet har dock mar-
kerat att vi tycker att anslaget för de nationella upp-
dragstagarna är för litet och att den föreslagna tidsbe-
gränsningen till tre år är för kort. Regeringen har
markerat att uppdraget kan förlängas. Jag förmodar
att det därför kommer att bli ett uppdrag på fem år,
och därför räknar jag med att verkligheten kommer att
visa att vårt femårsperspektiv i det här ärendet är
rimligt.
Värderade talman! En lång debatt är angiven i
dag. Just nu yrkar jag inte bifall till någon av reserva-
tionerna; detta för att vinna tid. Det innebär dock inte
att jag inte stöder de reservationer där Folkpartiet
finns med.